– Vi råkar gilla varandra rätt mycket på det personliga planet. Så ni som har förväntat er någon hård debatt här kan gå ut, tror jag.
Socialminister Jakob Forssmed satte tidigt tonen för onsdagskvällens dialogsamtal i Immanuelskyrkan Stockholm. Bredvid honom satt Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi, som konstaterade att de båda känt varandra sedan tiden som ungdomsförbundsordförande för över 20 år sedan.
De hade dessutom deltagit i kyrkans onsdagsmässa före samtalet.
– Det kanske borde bli någon form av regel inför partiledardebatter, att man får gå och mässa tillsammans, skämtade Shekarabi.
Samtalet var en del av Immanuelskyrkans satsning inför valet och kretsade kring tre områden: skapelse, miljö och hållbarhet, medmänsklighet med fokus på invandring och integration samt barn och unga.
Radikala ord om främlingen
De båda politikerna fick inledningsvis reagera på bibelord som församlingen valt ut. När orden ur Tredje Moseboken om att älska främlingen som sig själv lästes upp kallade Shekarabi dem radikala i dagens politiska klimat.
– Ett tag fick man inte säga någonting negativt om invandring och nu får man inte säga någonting positivt om invandring. De här orden sätter fingret på vårt ansvar att ta hand om varandra och också ta hand om människor som är på flykt.
Han lyfte samtidigt Sveriges flyktingmottagande, med sin egen bakgrund som flykting från Iran som utgångspunkt.
– Vi måste lösa integrationsproblemen i vårt samhälle. Men vi ska aldrig skämmas för det ansvar som Sverige har tagit historiskt, och också det ansvar som tas av medborgare i vårt land i det enskilda engagemanget varje dag, inte minst i kyrkorna.
Forssmed betonade att Bibeln inte ger någon manual för hur stor invandringen ska vara, däremot säger den något om hur människor som befinner sig i Sverige ska behandlas. Han försvarade en stramare migrationspolitik men efterlyste samtidigt ett mer välkomnande samhälle.
– Det vi inte har lyckats med riktigt är att människor upplever att man inte riktigt får göra Sverige till sitt hem. Att man känner: Hör jag verkligen hemma här? Där måste vi bli bättre på att välkomna människor och se till att människor känner trygghet här.
Senare återkom de båda till integrationen och civilsamhällets roll. Forssmed ville pröva modeller där föreningar och andra organisationer får ett större ansvar för att lotsa nyanlända in i samhället, Shekarabi pekade på deras gemensamma arbete för idéburet offentligt partnerskap och beskrev civilsamhället som en tredje sektor vid sidan av det offentliga och kommersiella.
Men här skärptes även tonen. Shekarabi kritiserade retoriken mot människor med utländsk bakgrund och menade att den försvårar integrationen.
– Går du in på en svensk gymnasieskola har var tredje utländsk bakgrund. Att säga till den tredjedelen att du inte kan bli svensk, du kan inte bli en del av det här samhället, är inte bara att skada de ungdomarna – det är även att skada Sverige.
Oenighet om klimat och barnfattigdom
Klimatpolitiken blev ett av områdena där skillnaderna mellan de båda blev tydligare. Jakob Forssmed försvarade regeringens politik och framhöll bland annat elektrifiering och industrins omställning, samtidigt som han medgav att mer behöver göras.
Han försvarade sänkningen av bränslepriserna med att klimatpolitiken måste ha folklig acceptans, men markerade samtidigt mot en fortsatt politik med sänkta bränslepriser.
– Jag tror inte att vi ska fortsätta med en bränslesänkarpolitik, men jag tror heller inte på fullständigt dramatiska chockökningar.
Ardalan Shekarabi kallade däremot mandatperioden för ”fyra förlorade år” vad gäller klimatpolitiken. Framför allt kritiserade han att omställningen av fordonsflottan tappat fart.
– Man kan definitivt föra en ansvarstagande klimatpolitik som beaktar människors ekonomiska förutsättningar och kombinera det med väldigt hårda och tuffa krav och ambitioner vad gäller omställningen.
Även synen på barnfamiljernas ekonomi ledde till debatt. Shekarabi kritiserade regeringens bidragstak och förändringar i trygghetssystemen, som han menade riskerar att öka utsattheten.
Forssmed pekade i stället på satsningar som höjt bostadsbidrag, sänkt matmoms och det nya fritidskortet. Samtidigt efterlyste han själv ett höjt barnbidrag.
– Vi säger höj barnbidraget till 2 000 kronor. Det kommer verkligen göra skillnad för de familjer som är i ekonomisk utsatthet.
När Shekarabi påpekade att Sverige är det enda nordiska landet som inte höjt barnbidraget under inflationskrisen svarade Forssmed:
– Jag håller med, vi borde höja barnbidraget.
”Vi håller på att importera den amerikanska kulturen”
En stor del av kvällen handlade om barn och unga. Jakob Forssmed återkom till behovet av fler vuxna i barns liv och beskrev ungas brist på mening och tillhörighet som en av Sveriges största samhällsutmaningar. Ardalan Shekarabi pekade i stället främst på arbete och egen försörjning.
När politikerna mot slutet fick frågan vilken fråga som är viktigast för att skapa framtidstro var Shekarabis svar kort:
– Jobben.
Forssmed lyfte elevhälsan, men framför allt behovet av en starkare vuxennärvaro.
– Barn i dag tror att vuxna inte har tid för dem. Vi behöver en vuxenvärld som visar att man bryr sig.
Han beskrev särskilt sin oro för ensamma unga män som saknar arbete, studier och sammanhang och i stället blir sittande ensamma framför skärmen.
– Vi måste släppa in ljus till de här ungdomarna, till de här unga människorna på olika sätt med jobb, utbildning, framtidstro och en vuxenvärld som visar att man bryr sig.
Trots de politiska skiljelinjerna återkom samtalet gång på gång till sådant de båda kunde enas kring. Shekarabi beskrev det som alltmer ovanligt i svensk politik och varnade för ett klimat där politiska motståndare också görs till personliga fiender.
– Vi håller på att importera den amerikanskt polariserade politiska kulturen, och det är så farligt. Jag är väldigt glad för den här typen av samtal. Vi borde ha mer av sådant.
Forssmed höll med och menade att relationer över blockgränsen dessutom är viktiga när landet hamnar i kris. Om han då ringer Shekarabi och de gör ett handslag, då vet han att det håller, sa han.
– Att man odlar det här och vet att ett handslag gäller oavsett om man kommer från olika positioner – det är en otroligt bra sak med Sverige som vi aldrig får tappa.
