”Sven gjorde avtryck utan att höja rösten”

Sven Lindström, tidigare missionsföreståndare för Svenska Baptistsamfundet, har avlidit, 88 år gammal. Han var en varm och lyhörd ledare med ett livslångt engagemang för människors lika värde, fred och rättvisa.

Sven Lindström, född den 20 oktober 1937, har lämnat oss, 88 år gammal. Med Sven förlorar vi en varm och uppskattad medmänniska, en tydlig och lyhörd ledare och en person vars engagemang för kyrkan, människors lika värde och en bättre värld aldrig svalnade.

Sven avskildes till pastor inom Svenska Baptistsamfundet 1963. Under sitt liv i kyrkans tjänst var han bland annat församlingsföreståndare, förbundssekreterare i SBUF, distriktsföreståndare och medarbetare inom den inre missionen. Åren 1995–2002 var han missionsföreståndare för Svenska Baptistsamfundet.

Bakom olika uppdrag fanns framför allt ett stort hjärta för församlingen och för människor. Sven var en ledare som förenade tydlighet med ödmjukhet. Hans ledarskap var mjukt, lyssnande och förtroendeskapande, samtidigt som han kunde vara mycket tydlig när det gällde det som för honom var grundläggande: varje människas lika värde och vårt gemensamma ansvar för världen.

Under Svens år som missionsföreståndare inföll Svenska Baptistsamfundets 150-årsjubileum 1998. Det blev också en tid av viktiga samtal om Baptistsamfundets framtid och om vägen in i den kristna tron.

År 2001 formulerades Vision 2010, med orden: ”Vi vill söka Guds vilja med våra liv, och leva så att andra finner Gud, en personlig relation genom Jesus Kristus och med Andens hjälp bryta upp från de krafter som förstör både människor och jord.”

Det var inte för Sven en vision som stannade på papperet. Han var med och initierade utskottet för opinion och mänskliga rättigheter, med uppgift att uppmärksamma och verka mot destruktiva krafter i samhället. Tron skulle få konsekvenser – för hur vi ser på andra människor, för hur vi handlar och för vilket samhälle vi vill vara med och bygga.

Särskilt starkt var Svens engagemang för människor som befann sig i utsatthet. Migration och människors rättigheter låg honom varmt om hjärtat. Han engagerade sig bland annat för människor från Myanmar som kommit till Sverige och funnit hem i församlingar inom Baptistsamfundet och senare Equmeniakyrkan.

Hans engagemang sträckte sig också utanför Sveriges gränser. Det ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina låg honom varmt om hjärtat. Även långt efter sin pension fortsatte han att bidra genom intervjuer av personer som sökte uppdrag som följeslagare. Engagemanget för fred, rättvisa och människors värdighet följde honom genom livet.

Också Röda Korset fick del av Svens engagemang. Det säger något om honom att han inte såg kyrkans uppdrag som avskilt från det omgivande samhället. Medmänniskans behov och världens utsatthet angick honom.

Sven var en person som gjorde avtryck utan att höja rösten. Han var vänlig, varm och generös med sin tid. Många uppskattade honom som ledare och medarbetare. Hans sätt att leda byggde på tillit snarare än makt, på samtal snarare än stora gester. Och trots de många år som gått fanns hos honom något ständigt ungt – en nyfikenhet, en tro och en vilja att fortfarande vara med och bidra.

Vid Svens sida fanns hustrun Ulla och deras tre barns familjer som den närmaste kretsen.

Vi minns Sven med stor tacksamhet. För hans trofasthet i kyrkans tjänst. För hans omsorg om människor som befunnit sig i utsatthet. För hans engagemang för mänskliga rättigheter, fred och rättvisa. För hans mjuka och tydliga ledarskap. Och framför allt för den värme och vänlighet som så många fick möta hos honom.

Sven bar en övertygelse om att tron på Jesus Kristus också kallar oss att se människan bredvid oss, att stå upp för hennes värde och att söka vägar till en bättre värld.

Det är ett arv att bära vidare.

Vi lyser frid över Sven Lindströms minne och känner stor tacksamhet för hans liv och gärning.

/P-O Byrskog, regional kyrkoledare Equmeniakyrkan
Sören Carlsvärd, tidigare ordförande i Svenska Baptistsamfundet
Karin Wiborn, kyrkoledare Equmeniakyrkan

Annonser

Insamling till Equmenia

Läs mer

”Vi barn kan ju känna lika mycket som vuxna”

Ett tio meter långt godisbord, kortare gudstjänster och riktigt smör på mackorna. Idag är det Barnkonventionens dag och Sändaren har frågat sex barn vad de skulle vilja förändra i sina församlingar och hur mycket de egentligen får vara med och bestämma.

”Det händer något när vi säger ja till varandra”

Det som började som en liten bönegrupp har nu blivit en egen församling. Efter tre år av gudstjänster har Växtplatsen Karlstad tagit nästa steg. Sändaren har ställt fem frågor till församlingsplanteraren Julia Strömner om festhelgen, vägen dit och drömmarna framåt.

Chidi ville dö, nu lever han för andra

Årets unga förebild. Den utmärkelsen får Chidi Jansson Chukwuka, 23, av Fryshuset idag. Efter år av utsatthet, kriminalitet och psykisk ohälsa blev mötet med Jesus hans vändpunkt.

Equmenia föreslår minusbudget – men inga nya nedskärningar

Efter förra årets stora personalneddragningar föreslår Equmenias styrelse nu en budget med ett underskott på 424 000 kronor för 2027. Orsaken är framför allt minskade statsbidrag. Men några nya stora besparingar är inte aktuella, enligt ordförande Carl-Ruben Sjulander.