back to top
lördag, februari 14, 2026

Nye påvens (?) eftersträvansvärda livshållning

Dela

Efter beskedet om påve Franciskus hemgång så är förstås spekulationerna snabbt igång om vem som kommer efterträda. Joel Halldorf, som idag skrev en text om påvens ideologiska och teologiska bråk med amerikanske vicepresidenten J.D. Vance, kommenterar de mest troliga alternativen i Dagens Nyheter. Pietro Parolin, nuvarande utrikesminister i Vatikanen, anger han som favorit men den Halldorf hoppas på är Luis Antonio Gokim Tagle från Filippinerna, omtalad som en av påve Franciskus närmaste män.

Det slog mig, när jag såg Joel Halldorf lyfta tanken på honom som ny påve, att jag lyssnat till honom i London för ett par år sedan. Han var inbjuden till Leadership Conference i Royal Albert Hall, arrangerad av församlingen HTB och Alpha international, och intervjuades av Nicky Gumbel (som brukar betecknas som Alphakursens huvudsakliga pionjär).

Det var en sällsam upplevelse att sitta och lyssna, så sällsam att jag minns den än idag. Främst kommer jag ihåg värmen och lättheten i hans uppenbarelse, jag har sällan sett en så avslappnad och tillfreds människa. Luis Antonio Gokim Tagle var ett enda stort leende.
Och så hittade jag även ett par citat från den där intervjun, antecknade i min mobil.

»Med tiden från jag mindre och mindre insikter i min bön, jag är bara i den och är tillfreds med det.« Avslappnat, vuxet och eftersträvansvärt. Och kanske hänger det ihop med och utgår det där andra citatet jag har nedtecknet:

»Jag tar Jesus på allvar men mig själv med lätthet.«

Om Luis Antonio Gokim Tagle vore lämplig som påve får andra bedöma och avgöra, men att den där livshållningen är gångbar och eftersträvansvärt är jag desto säkrare på.

Carl-Henric Jaktlund
Carl-Henric Jaktlund
Carl-Henric Jaktlund är chefredaktör på Sändaren samt författare till en handfull böcker. Han har en bakgrund som journalist på tidningen Dagen, pastor i pingströrelsen samt nationell ledare för Alpha Sverige.

Mer från bloggen

Lite lågvarv denna vecka

Jo jag vet, det är redan lågvarv jämfört med normalt, du som läser Sändaren har redan noterat det. Sommarveckorna publiceras det lite färre texter...

Sändaren i sommar

Sändaren är ju i en lite experimentell fas innan beslut om hur det blir i det längre perspektivet – och plötsligt kom sommaren. Den...

Hur går det med könsbalansen?

Det blev omtalat den första publiceringsveckan av Sändaren 0.2 att alla skribenter var män. Begriplig reaktion, det såg förstås inte roligt ut. Min förklaring...

Fokuset på onsdagen som kom av sig

Efter lite testande av olika publiceringssätt var vi denna vecka tillbaka till en centrering på onsdagen. Inledningsvis på det vi kallat Sändaren 0.2 –...

Läs mer

”Framtidens kyrka börjar inte med formen – utan med Jesus”

När Marcus Olsson kliver in i podden På spaning efter framtidens kyrka gör han det utan kaffe – och med ett tydligt ärende. Han...

Detta är Equmeniakyrkans bärande identitet

Det är dags att sluta säga att Equmeniakyrkan är en ”bred kyrka”, som om det vore något unikt; eller ännu sämre, som om det...

Kyrkans språk när inget längre är självklart

När Paulus kommer till Aten möter han inte öppet motstånd, men heller ingen självklar förståelse. Här finns religiös aktivitet, filosofiskt samtal och existentiell nyfikenhet...

Frikyrkans kompromisslösa antirasism behöver resa sig

Under min uppväxt i Baptistkyrkan på 60- och 70-talen var det en sak som inskärptes i mig, som en självklarhet: den tro som predikades...