Hur många dagar om året använder du din slagborr?

Nyhet eller inte, ett steg mot egendomsgemenskap á la Apostlagärningarna är det ändå att konsumera gemensamt. Liv Södahl nätverkar både på internet och i kyrkan.

 

Collaborative consumption, skriv upp det på handlarlistan, eller snarare på att-göra-listan! Det handlar nämligen om att konsumera tillsammans. Klotet i P1 skriver: ”Collaborative Consumption (gemensam konsumtion) är en trend som växer kraftigt. Genom att skapa nätverk på internet kan vi dela på prylar och upplev-elser. Många hoppas att rörelsen ska leda till mindre resursslöseri och ett mer hållbart samhälle.” Ett mer hållbart samhälle hoppas även jag på och här kommer ett par collaborative consumtion-exempel från verkliga livet.

Exempel 1: Jag håller på att sy en gardin och vill ha öljetter i översta hörnen, sådana där metallringar, så att den kan hängas upp på krokar. När behovet uppkom skickade jag ett sms till ett gäng vänner i närheten och fick strax svar från Johanna som köpt en öljett-tång i helgen. Så bra!

Exempel 2: Kollektivets våffeljärn har nyligen varit på utflykt till Frida, en god vän som inte har ett eget. Eftersom det cirka 360 dagar om året står oanvänt i skåpet så känns det väldigt fint att det får komma till användning och lufta sig lite oftare. Dessutom blev vi påminda om att våfflor är gott, så när järnet kom hem igen var vi alla ivriga att ställa till med våffelkalas — renässans för våffeljärnet tack vare Frida!

Jag bor i den till ytan lilla förorten Hammarkullen och många nära vänner till mig bor på samma plats, så det finns fantastiska förutsättningar för att dela på saker. Man lär sig snabbt vem i kretsen som äger slagborr, bra filmer och flyttlådor. Jag tror att vi som tillsammans utgör kyrkan skulle kunna konsumera gemensamt också. Hur många har någon gång lånat några av kyrkans fällbord till ett kalas eller kopiatorn? Jag har i alla fall gjort det, och det är exempel på när kyrkans resurser minskat mitt behov av enskild konsumtion.

Att konsumera gemensamt, eller låna och dela, har man väl alltid gjort. Särskilt i knapra tider. Så detta med collaborative consumtion är väl ingen nyhet. Jag tänker att det nya är lånesidor på internet och att man snabbt kan sms:a eller maila till många personer, vilket öppnar för stora nätverk av prylar och tjänster som annars skulle konsumerats på traditionellt sätt. Oavsett om det är en ny eller gammal trend så tror jag att den kan vara ett litet och konkret steg mot egendomsgemenskap á la Apostlagärningarna 2 där det i vers 44 står att de kristna hade allt gemensamt och delade ut efter var och ens behov. Ett steg i detta är att göra våra egna resurser tillgängliga för varandra.

Ett tredje och sista exempel på collabarotive consumtion är att en järnhandlare i Malmö har öppnat en verktygspool där kunderna kan låna verktyg gratis från butiken — det är service! Om jag hade nära till den butiken skulle jag nog kunna klara mig med en minimal verktygslåda. Hur många dagar om året använder du din slagborr?

 

 

 

Liv Södahl

0 Kommentarer

KOMMENTARER