Annonserna omger och riskerar begränsa oss

Vi lever i ett samhälle där vi blir överrösta med reklam och budskap som vill säga oss att vi blir lyckliga om vi köper fler saker. Om vi viill leva i världen men inte av den så behöver vi vara medvetna om vad vi låter oss fyllas av. Det skriver Kristin Flodström.

Nyligen såg jag en reklam från ett skönhetsföretag som slog fast att jag som konsument har möjlighet att välja mellan över 700 olika ansiktsvårdande krämer. Jag hajade till lite när jag såg det och jag tänkte, vem i all sina dagar behöver över 700 valmöjligheter för vilken hudkräm man ska använda?

Aldrig har vi väl varit så dränkta av reklam och budskap som nu, en verklighet som nog är extra tydlig hos barn och unga som växer upp med mobilen i handen och livet på sociala medier. På 1970-talet såg människor ungefär 500 annonser per dag, mängden idag är svåruppskattad men siffror på flera tusen annonser per dag brukar nämnas – det finns de som menar att mängden ökar exponentiellt och att det inte längre går att mäta hur många budskap vi får på en dag.

Att veta hur jag ska välja när det finns oändligt med valmöjligheter i varje enskilt beslut är en snabb grogrund för ångest. Vad är bäst eller rätt val? Är valfrihet fortfarande meningsfullt när vi inte väljer mellan en handfull alternativ utan mellan flera hundra?

Jag har rest en del i världen och varit på platser där människor kan välja mellan två eller tre saker på marknaden. Jag har då funderat på om människor som lever där i all sin enkelhet är lyckligare än mig, de som inte är varse oändligheten av tvålar som de hade kunnat köpa om de levt i en annan del av världen. Inte nog med att vi översköljs av erbjudanden, reklamen vill dessutom ofta säga oss något om hur vi borde se ut, hur ett lyckat liv är och hur du kan köpa dig de sakerna. Vad händer med oss när vi lever med alla dessa budskap?

Många människor drivs till en alternativ livsstil, och det har de senaste åren varit trendigt att bo i en van eller en stuga utan el långt ifrån vardagssamhället fullt av budskap och intryck. Ett uttryck för behovet av att ta ett steg bort från den outsinliga mängden av erbjudanden och behov som säljs in till oss dygnet runt.

Vi som lever kvar i “vanliga” världen då? Vi hittar alla våra strategier för att göra ett val utan att behöva värdera och ta ställning till samtliga 700 alternativ som du kan finna av en produkt, kanske finner vi inspiration av en influencer som vi kan följa. Kanske bär vi på ångesten av vilka val vi gjort, eller så bär vi på ångest över all den tid vi spenderar på att scrolla för att kunna göra ett vettigt val överhuvudtaget.

Ju äldre jag blir desto mer berörd blir jag av enkla livsberättelser, män och kvinnor som bosatt sig på en mindre ort, varit engagerade i den lokala församlingen, haft ett vanligt jobb och en familj som de älskade. Jag berörs för det är en levande påminnelse om att mycket av mitt eget scrollande efter något nytt att köpa eller vad jag tror att jag borde uppnå och prestera helt plötsligt ter sig ovidkommande. Det faller snabbt i jämförelse med de verkliga värdena i livet,: vänner, familj, församling och att vara närvarande där jag är och där Gud satt mig att verka.

Jesus har kallat oss att leva i världen och inte av den. För att kunna stå fasta och inte bli uppslukade av en digital värld som aldrig slutar putta nya budskap mot oss och söka vår uppmärksamhet, så behöver vi vara medvetna om vad vi lägger vår tid på och vad vi låter oss fyllas av. 

image_pdfLadda ner som PDF
Kristin Flodström
Kristin Flodström
Kristin Flodström är biträdande generalsekretare på Equmenia.

Läs mer

Linnea Åberg: ”En sårbar kyrka blir också en missionerande kyrka”

Efter drygt tio år som missionär i Asien återvänder Linnea Åberg till Sverige för att bli Evangeliska Frikyrkans nya missionsdirektor. Det viktigaste hon vill ta med sig hem handlar inte om nya metoder eller organisationsformer, utan om något betydligt mer grundläggande: en kyrka där människor vågar visa sina sår.

Hultby: Kyrkan måste fortsätta vara en Jesusrörelse

Efter mer än 50 år som evangelist är Carl-Olov Hultby fortfarande övertygad om vad som är kyrkans viktigaste uppgift. Former kan förändras och gamla mötesformer försvinna – men Jesus håller också för framtiden.

Sändaren får sommarpuls

Istället för att ta in vikarier så väljer Sändaren att låta pulsen i utgivningen gå ner lite under veckorna 29-32 när det är semester...

Gudsmötet förändrade Erics syn på kyrkan

HÖNÖ. Efter femton år som pastor började Erik Andersson fråga sig vad han egentligen hade satt sin tillit till. I Ark i Köpenhamn har erfarenheter av bön, sjukdom, helande och nya sökare förändrat både hans ledarskap och hans syn på framtidens kyrka.