Martin Schibbye är inte van vid att stå bakom predikstolen. Men den här kvällen är han på plats i Norrmalmskyrkan för att ta emot Martin Luther King-priset. – Jag är väldigt hedrad, men det är tråkigt att vi ska behöva ha sådana här priser, säger Martin Schibbye.
Orden ”I have a dream” ekar från högtalarna. På väggen visas ett välsnickrat videokollage om Martin Luther Kings nyckelögonblick. Bänkraderna är välfyllda i Norrmalmskyrkan.
– Ord och sanning har alltid varit ett hot mot makten, säger Stefan Albinsson, pastor i Norrmalmskyrkan, efter att han hälsat välkommen.
Svenska Gospelverkstaden sjunger flera låtar under kvällen och börjar med den traditionella gospeln ”Ain’t Gonna Let Nobody Turn Me Around”, innan det är dags för Karin Wiborn, ordförande i priskommittén, att dela ut priset.
– Martin Luther King hade sina tankar längst fram i bussen, även om han inte fick sitta där. Du är likadan i det att du sätter kroppen där tankarna är, säger Karin Wiborn och riktar sig direkt till Martin Schibbye.
Hon läser därefter upp juryns motivering, som bland annat lyder: ”Kampen för fred, rättvisa och demokrati är beroende av journalister som Martin Schibbye som tar sig till platser dit få vågar åka. Trots lång och svår fängelsevistelse gav Martin inte upp utan startade medborgarfinansierade Blank Spot Project för att kunna ge en röst åt de som sällan hörs i medierna”.
När Martin Schibbye tagit emot priset berättar han flera spännande små anekdoter som får församlingen att skratta högt. En av dem handlar om när han under en av sina journalistresor gjorde inbrott på en bordell – tillsammans med en nunna. En annan om när han under fångenskapen i Etiopien blev inbjuden till en församlingsgemenskap under ett plåtskjul. Mannen som ledde den lilla församlingen sa under sin predikan att Martin och hans kollega Johan Persson till slut skulle komma ut ur fängelset och krossa sina motståndare med det skrivna ordet.
– Jag blev helt tagen. Hur vågade han säga så? Jag tillägnar honom det här priset, säger Martin.
Under kvällen får de närvarande också ta del av ett samtal mellan pristagaren och Britta Hermansson, evangelist i Equmeniakyrkan. Hon frågar diverse frågor om de 438 dagar som han och Johan satt fängslade i Etiopien. Att bli frisläppta var något de knappt orkade hoppas på.
– Journalistiken och viljan att berätta gav mening åt skiten. Att fortsätta att resa och skriva är det enda vi kan göra mot jakten på journalister, säger Martin Schibbye.
KOMMENTARER