Vid sidan om de klassiska föredragen och predkningarna har intervjuer i samtalsform en central plats på Leadership Conference i Royal Albert Hall, för att ge variation men även för att naturligt ge plats för den som har något viktigt att säga men inte naturligt är predikant eller föreläsare.
Först ut detta år, intervjuad av Nicky och Pippa Gumbel, är Bear Grylls, före detta brittisk kommandosoldat som de senaste årtiondena gjort sig känd som äventyrare i en rad tv-serier och böcker. Nyligen har han skrivit boken ”Greatest story ever told” som är Jesusstoryn berättad som en thriller. Hur hittade han fram till en tro på Jesus?
– Det har skett genom mycket smärta och tvivel och jag har haft behov av att skaka fram den sanne Jesus, bortom sånt som folk påstått om honom. Nu är han min styrka, värme, han är min klippa, min framtidstro…
Många ser dig som en förebild, vem ser du som en förebild?
– Min pappa, som dog alldeles för tidigt, är en viktig förebild. Han utmanade mig alltid att göra mitt bästa – men jag behövde inte vara bäst. Jag skulle bara göra mitt bästa. Det har format mig. Vem har vi mer? Robin Hood (skratt). Och ja, Johannes döparen, som levde ut i det vilda, som var otämjbar men som älskade Jesus. Alltså, före honom fanns Mose, Abraham och andra storhete men enligt Jesus var ingen större än Johannes. Och även han uttryckte tydligt tvivel på om Jesus verkligen var den han sa sig vara. Det är tröstande.
Hur lyckas du prioritera du din familj?
– Jag har lärt mig genom misstag. Förr prioriterade jag jobbet för mycket, men efter att jag bestämt att det är Gud och familjen först har jag försökt leva så.
Att vara en god manlig förebild är inte alltid så enkelt, vad har du att säga om maskulinitet?
– Det finns mycket toxisk manlighet. Den bästa manliga förebilden är Jesus, det går aldrig hitta någon bättre. Många andra brukar säga ”titta på mig” men bra ledarskap säger alltid ”titta på dig, titta vad du gör!” Sånt ledarskap syns hos Jesus, alla som mötte honom blev förvandlade. Alla! Men det var inte så dramatiskt kring alla, vissa skedde det tämligen odramatiskt för. Jesus mötte tullindrivaren i all enkelhet. Det är tröstande för oss, vi kan också göra skillnad i det lilla. Risken med såna här ledarskapskonferenser är att vi frestas tänka att ledarskap handlar om stora ledare. Men vi är alla ledare för människor i vår närhet: Våra bröder, systrar, barn, vänner, kollegor…
En applåd senare ersätts Bear Grylls av Priscilla Shirer, amerikansk predikant, författare, skådespelare och tv-personlighet som ska predika på konferensens tisdagskväll och som nu får några frågor kring sånt hon inte kommer beröra då.
Vad har du för stora förebilder?
Det finns ju många kända sådana, men jag stannar ofta i tanken på kvinnor hemma i församlingen. De dyker ständigt upp som förebilder hos mig. De är alltid närvarande. Den formen av stadighet, hemma i familjen och i den lokala församlingen, imponerar mer och mer på mig ju äldre jag blir.
Du har haft jobbiga år bakom, du har brottats med lungcancer och mött mycket död i din närhet. Hur tar man sig genom tuffa perioder?
– Jag förlorade tio familjemedlemmar på ganska kort tid, både äldre och unga. Jag ifrågasatte inte Guds existens då, men jag ställde frågor till honom: ”Varför helade du inte, varför förskonade du inte, trots att du kan?” Men jag vet att Gud fortfarande är god och varm, att han min klippa. Och ingen kan få mig att tro att den helige Ande inte är verklig efter det vi gått igenom, för det är det enda sättet vi hållit oss på fötter och har framtidstro trots allt som skett. Utan Anden hade jag och familjen aldrig klarat oss igenom som vi gjort.
