Effektivitet och planering inför kommande satsningar

Under nästa vecka är Equmeniakyrkans kyrkokansli i Alvik en koncentrerad sambandscentral.

Vartannat år samlar Equmeniakyrkan ihop all sin regionala och nationella personal för att under ett par dagar på en kursgård någonstans i landet mötas lite extra sammanhängande och bygga det gemensamma stora arbetsteamet.

– Då brukar vi vara knappt hundra personer som möts, det är alltid väldigt berikande och angeläget, berättar kyrkoledare Karin Wiborn.

Därför, för att det brukar vara så berikande och angeläget, väcktes tanken på att skapa något liknande även i år, trots att det är ett mellanår utifrån principen om att ses vartannat år. Lika stort och omfattande blir det inte, och samlingen blir inte heller på någon kursgård denna gång utan i Equmeniakyrkans lokaler i Alvik.

– Det blir ju förstås ingen ekonomisk besparing egentligen eftersom det inte skulle ha varit någon sådan här samling alls detta år, men den blir åtminstone avsevärt billigare än om vi skulle haft den på samma sätt som annars. Nu nyttjar vi lokaler vi redan har.

Den centrala tanken med att kalla många medarbetare till Alvik vecka 36 är att försöka få till en rad samlingar och sammanträden som behöver hållas och som annars hade krävt sammanlagt långt fler antal sammanlagda resor och upptagna dagar om de berörda människorna skulle vara med. Effektivisering, helt enkelt, med målet att spara både tid och resurser.

– Så det blir mötestäta dagar för en del personer som är med i många av de grupper som har möten under dagarna nästa vecka, men jag tror och hoppas att det kommer kännas som en god investering som vi har nytta av resten av hösten, säger Karin Wiborn.

Wiborn befinner sig för närvarande på kyrkoledardagar vilket innebär att hon och biträdande kyrkoledare Niklas Piensoho är tillsammans med de regionala kyrkoledarna samt de nationella och internationella cheferna.

– Den här gången pratar vi inte handlingsplaner eller kronor, nu är det fokus på det visionella och de större dragen. Jag och Niklas har snart varit valda i ett år i våra roller och vi har en kyrkokonferens om en knapp månad: Hur sätter vi våra kompassnålar rätt så att vi hamnar klokt, både i nuet och i ett tioårsperspektiv? Det är frågorna vi har med oss nu och funderar på.

Visionerande och funderande bland kyrkoledarna, därefter en kyrkokonferens som fattar beslut som påverkar riktningen och därefter ska idéerna bli verkstad. Så lyder planen.

– Det är så mycket förändringar på gång i samhället, både spännande och utmanande saker, så det känns viktigt och angeläget att få tid att tänka, be och fundera, och därefter försöka få mjukvara och hårdvara att dra åt samma håll.

Carl-Henric Jaktlund
Carl-Henric Jaktlund
Carl-Henric Jaktlund är chefredaktör på Sändaren samt författare till en handfull böcker. Han har en bakgrund som journalist på tidningen Dagen, pastor i pingströrelsen samt nationell ledare för Alpha Sverige.

- Annonser -

- Annons -

Läs mer

En bok för människorna i mellanrummen

366 texter, en för varje dag på året. I sin nya bok Mellanrum har pastorn och författaren Britta Hermansson samlat många års tankar om livet, tron, Dolly Parton, klimakteriet och allt däremellan. Nu väntar realeasefest och en Sverige-turné med 18 stopp.

Vi måste prata mer om kärlek, sex och samlevnad

Kyrkans undervisning om sex och samlevnad har alltför ofta skapat skuld och skam. Men svaret på det får inte bli att vi lämnar unga ensamma med sina frågor. Vi behöver våga tala om kärlek, sex och hållbara relationer, skriver psykologen Alf B Svensson.

Att stå kvar är inte att stå stilla

Långvariga relationer ger oss mod att ta nya steg. Det skriver Niklas Piensoho efter sin resa till Kongo-Brazzaville och reflekterar över ett missionsuppdrag där vi både delar med oss och själva är beredda att förändras.

När halloween knackar på hos pastorn

Djävulshorn och pumpor fyller butikerna. På förskolor och fritids förbereds utklädningsfester. Halloween närmar sig och i år infaller högtiden på samma dag som alla helgons dag. Sändaren har frågat tre pastorer, tillika föräldrar, hur de balanserar mellan skelett och gravljus.