Fem församlingar bildar Equmeniakyrkan Örebro

Efter flera års samarbete tar fem Equmeniakyrkoförsamlingar i Örebro nästa steg. I helgen bildade de en gemensam förening för att kunna dela resurser och utveckla arbetet tillsammans. På sikt kan samarbetet bli ännu tätare, men hur långt det ska gå är fortfarande en öppen fråga.

I lördags samlades omkring hundra personer i Betelkyrkan i Örebro. Ombud för Equmeniakyrkan Vasa Örebro, Equmeniakyrkan Betania Örebro, Equmeniakyrkan Betel Örebro, Equmeniakyrkan Haga Örebro och Betlehemskyrkans församling i Örebro röstade ja till att bilda den nya föreningen som fått namnet Equmeniakyrkan Örebro. Beslutet firades med tårta och dagen därpå samlades församlingarna till gemensam kyrksöndag i Hagakyrkan.

Vägen fram till beslutet började långt tidigare. Redan för flera år sedan kom motioner från medlemmar i de olika församlingarna om ett närmare samarbete. Sedan dess har omkring hundra personer varit involverade i samtal och fokusgrupper kring bland annat barn och unga, familjer, diakoni och kommunikation.

– Det handlar om att människor får lära känna varandra och känna för varandra. Vi har haft konfirmander ihop länge, firat gudstjänster tillsammans och haft gemensamma församlingsdagar. Det har varit en medveten strategi, säger Anna Lena Evehäll, församlingsföreståndare i Hagakyrkan och nyvald ordförande för Equmeniakyrkan Örebro.

Ska förenkla vardagen

Församlingarna fortsätter att vara fem självständiga församlingar. Den nya föreningen ska i stället ge en formell struktur åt samarbetet och göra det lättare att sköta sådant som i dag behöver hanteras av varje församling för sig. Det kan handla om gemensamma arrangemang, administration, ekonomi och avtal, men också om betydligt mer vardagliga saker. Anna Lena Evehäll tar inköp av toalettpapper och andra förbrukningsvaror som exempel på sådant som skulle kunna göras gemensamt.

De fem församlingarna har tillsammans sex pastorer, en diakon och en ungdomsledare. De möts varje onsdag i Vaskakyrkan och har under flera år haft gemensam expedition där. I och med den gemensamma föreningen öppnar möjligheter för ett ännu tätare samarbete mellan medarbetarna.

– Många av oss pastorer och diakoner jobbar ofta ensamma. Nu har vi ett arbetslag där vi kan hjälpa varandra, stödja varandra och utmana varandra. Vi har lite större resurser när vi är fler som hjälps åt.

Skärmbild från Equmeniakyrkan Örebro.

”Vi behöver kraftsamla”

Det finns också större frågor bakom beslutet. Församlingarna delar flera av de utmaningar som finns på andra håll inom Equmeniakyrkan.

– Ska vi vara krassa så är vi fem församlingar med åldrande gemenskaper. Vi behöver kraftsamla för att nå människor där vi befinner oss. Vi har lite olika profil, de här fem församlingarna, och det gäller att ta vara på det och kanske utveckla det.

En möjlighet med samarbetet är att alla verksamheter inte behöver finnas i samtliga fem kyrkor.

– Alla behöver kanske inte ha språkcafé samtidigt, eller stickcafé samtidigt. Men vi kan erbjuda kyrkans verksamhet på fem platser till många människor och hjälpa människor att komma till tro. Hur delar vi tro i vardagen så att människor får möjlighet att lära känna Kristus? Det är en viktig fråga i vår tid.

Vy i Örebro. Foto: Christer Lässman.

Vet inte var det slutar

Församlingarna är överens om att samarbeta mer, men hur långt samarbetet ska gå är ännu inte bestämt.

– Några har som slutmål att vi ska bli en församling. Några har som slutmål att vi är en församling med fem olika lokaler. Vi vet inte riktigt än, men vi är överens om ett ökat samarbete, säger Anna Lena Evehäll.

Samtidigt finns det en oro inför förändringen.

– Ja, det finns de som naturligtvis är lite rädda. Kommer jag förlora min kyrka nu? Kommer vi att sälja en av kyrkorna? Det pendlar mellan alla de här möjligheterna och en oro hos en del.

Vägen framåt får helt enkelt ta sin tid.

– Det finns många möjligheter, men vi kan inte springa fortare än församlingarna. Vi får springa med dem. Förändringar måste man vänja sig vid också.

AnnaSara Gotting
AnnaSara Gotting
AnnaSara Gotting är reporter på Sändaren, frilansjournalist och författare till barnboken Bertils kvällsbön.

Läs mer

Efter 32 år vågade Kristina återvända till Kongo

Under större delen av sitt vuxna liv höll Kristina Lindström distans till barndomens Kongo. Numera återvänder hon nästan varje år. Snart är det dags igen, denna gång för första gången till Mukimbungu – med sin pappas bok i bagaget och tre generationers missionshistoria på sina axlar.

Piensoho: Equmeniakyrkan behöver fortsätta hoppas på det omöjliga

Equmeniakyrkan åldras och minskar, och medlemssiffrorna ger få skäl till optimism. Ändå möter jag ett obändigt hopp i församlingarna – ett hopp som inte vilar på gynnsamma prognoser utan på tron på en Gud som kan göra något nytt.

Jag älskar Bibeln – och blir trött på hur den används

När Nya testamentet nu kommer i nyöversättning på svenska öppnas en möjlighet att höra välbekanta texter på nytt. Det behövs, för alltför ofta har Bibeln blivit ett redskap för våra redan färdiga övertygelser istället för att få överraska, utmana och föra oss närmare Jesus.

”Vi behöver vakna upp för det livsförändrande evangeliet”

Klimatkrisen handlar för Lena Bergström inte om en fråga som kyrkan kan välja att engagera sig i eller avstå från. Omsorgen om skapelsen hör samman med själva evangeliet – och hon tror att kyrkan skulle kunna bli platsen där en ny väckelse tar sin början.