Under kommande månad avlöser olika artisters julkonserter varandra i en strid ström. Många vill passa på att med julen som utgångspunkt sprida musikalisk värme och samtidigt tjäna en slant till levebrödet. Om bara några månader, när julen packats ned för denna gång, så är det mitt i våren dags för pressreleaser kring vilka konsertpaket som kommer vara aktuella inför den kommande julen.
Detta visar vilken oerhörd dragningskraft det finns i sången och musiken och hur kulturen bär en enorm potential att kommunicera omistliga existentiella värden. Musiken är ett oerhört starkt språk som har kraft att kommunicera och beröra på djupet. Försök att tänka dig ett bröllop utan musik, eller en smärtsam begravning utan psalmer som Blott en dag, Bred dina vida vingar och Härlig är jorden eller första advent utan Hosianna Davids son, Bereden väg för Herran och Gå Sion din konung att möta.

En del av mina vänner var under 1990-talet med i olika församlingsplanterings-projekt där musiken starkt betonades som ett sätt att nå nya människor med ett kulturellt relevant tilltal. Det ledde till en repertoar som endast fokuserade på nyskrivna lovsånger från främst den amerikanska västkusten. På många sätt var det bra och viktiga sånger, men efter några år erkände flera av mina vänner att de faktiskt saknade en del av de klassiska psalmer och hymner som finns i våra olika kyrkliga traditioner – inte minst på högtider som jul, påsk, pingst och allhelgona.
Jag drömmer om ett musikliv som djärvt låter nya sånger födas, som släpper fram nästa generation utan att tappa kraften i att arrangera upp och sjunga många av de klassiker som finns i vårt rika musikaliska bagage. Då når vi som bredast, är min övertygelse.
Musikens oerhörda kraft
Många av de starkaste upplevelserna i livet, både jublande glädje och förlamande sorg, bearbetar vi som sagt med hjälp av musik. Jag har läst rapporter om hur människor som genom sjukdom eller ålder förlorat tankeförmåga, minne och tal ändå har fortsatt reagera med igenkänning på musik och ibland till och med kunnat sjunga med i sånger.
Musiken kan på ett finstämt sätt kalibrera vårt känsloliv i trängda lägen. Ett exempel är berättelsen om kung Sauls vredesutbrott i Gamla Testamentet som endast stillades med hjälp av musik när David spelade för honom på sin lyra: Varje gång Saul ansattes grep David lyran och spelade. Musiken hade en läkande effekt och berättelsen avslutas med orden: ”Då kände sig Saul lättare till mods. Han blev lugn igen och den onda anden lämnade honom.” (1 Sam 16:14-23).

När jag läste tyska i skolan lärde jag mig en sång som innehöll orden durch, fur, gegen, ohne um – prepositioner som styr ackusativ i den tyska grammatiken. Tack vare att jag lärde mig dessa med en sång sitter de fast i kroppen på mig än idag.
I det finns en enkel med god lärdom för mig i rollen som förkunnare och verbal förmedlare av evangeliet: Jag bör vara noggrann i mitt samarbete med alla musiker och sångare som övar i timmar och dagar – oftast oavlönat – för att vara med och teckna bilden av Jesus med toner och texter. Våra musiker är inte pausfåglar som bidrar med musikaliska transportsträckor fram till att predikanten ställer sig i talarstolen: De är med och förkunnar genom sina sånger!
Sjung kärlekssången
Författaren Richard Foster berättar i en av sina böcker om en vän som hade med sitt lilla barn på ett stort varuhus. Barnet var på dåligt humör, krånglade och skrek medan övriga kunder kastade besvärande blickar på dem. Pappan försökte på alla sätt – mjuka ord, mutor och till slut högljudda tillsägelser – att lugna pojken men inget hjälpte.
I sin desperation fick till slut pappan en tanke om att försöka sjunga för sitt barn. Med ovan brummande stämma sjöng han fram med egna försök till en melodi som skapades i stunden: ”Jag älskar dig mitt barn, jag älskar dig” gång på gång. Då skedde undret, barnet lugnade sig och det gick ta med honom ut till bilen. När pappan hade satt sitt barn i bilen tittade pojken upp och sa: “Pappa, sjung den sången för mig en gång till!”
Det är sången om Guds oerhörda kärlek till oss, uppenbarad i Jesus-barnet, som är ärendet i alla de julsånger, julpsalmer och hymner som nu övas och snart ska sjungas ut. Vi berörs som det lilla barnet i Richard Fosters berättelse.

Ge Jesus-storyn vidare
Vi lever i en tid som för många människor innebär mycket oro. Samtiden präglas av krigslarm, svält och klimatkris, men även av stor andlig hemlöshet. Många människor i vårt land har mer att leva av än tidigare, men mindre att leva för. Även i vår del av världen, där levnadsstandarden under decennier har varit hög, inser allt fler att det finns värden som inte kan köpas för pengar: kärlek, tillhörighet och meningsfullhet.
Därför är det angeläget att kyrkan ger Jesus-storyn vidare på ett sätt som gör evangeliet relevant för vår tid. I det uppdraget har sången, musiken, poesin och kulturen en oerhört viktig plats att fylla. Låt oss därför harkla rent våra strupar, öva på gamla och nya julsånger i kreativa arrangemang och göra vårt bästa för att bjuda in till konserter och gudstjänster med julens sånger som berör. Och glöm inte och be för – och tacka för! – alla musiker och sångare som gör en oerhört viktig insats till välsignelse för många!


