Varför väckte vår insändare om stöd till de kristna i det heliga landet så starka reaktioner? Vips så framstår Karin Wiborns gensvar som ”en politisk slagsida” i Equmeniakyrkan. Flera kommentarer på Sändarens hemsida visar att vi behöver ett mer djupgående samtal i vår kyrka om dessa frågor. Att till exempel påstå att en medlem i Equmeniakyrkan ska vara ”politiskt neutral” är nonsens.
För oss bottnar reaktionerna i hög grad i olika tolkningar av bibeltexterna om de ”de yttersta tiderna”. Ända sedan vår ungdom har vi mött predikanter och läst böcker som betonar betydelsen av en återupprättad israelisk stat, som judarna ska återvända till. Detta påstås utgöra ett säkert ”tidstecken” på att slutet är nära.
Eftersom det moderna Israel framställs som en uppfyllelse av denna ”profetia”, utgör stödet till Israel en hörnsten i kristen tro och kristet liv. Om Israel skulle besegras eller försvinna igen, skulle ju Bibeln ha fel! Så denna tankekarta är enorm, inte bara på en politisk, social nivå, utan också på en existentiell, personlig nivå.
Som kristna i olika frikyrkliga sammanhang har denna bibeltolkning varit svår för oss. Inte minst för att det lett till en dyrkan av den israeliska regeringens värsta politik, som faktiskt inte heller stöds av alla judar. Och den demonisering av palestinier, muslimer och andra som Israels politik skapat står i skarp kontrast till de goda nyheter som Jesus förkunnade i ord och handling.
Låt oss inte glömma våra kristna systrar och bröder i Palestina, Gaza och Israel!
/Sune Fahlgren
Emanuel Furubacken
Ann-Sofie Lasell
Lena Lönnqvist
Claes-Göran Ydrefors
