Efter en intensiv arbetsperiod fick André Jakobsson, regional kyrkoledare i Equmeniakyrkan och pastor på halvtid i Hedlundakyrkan i Umeå, en fråga. Kyrkoherden i staden skulle träffa några andra för att spela gamla rocklåtar. Ville han följa med?
Han hade redan varit borta hela dagen och soffan där hemma kändes som ett alternativ.
– Jag kunde åka hem och titta på sport i tre timmar, men jag kunde också åka och jamma och jag vet ju att om jag åker och jammar med dem kommer jag att tycka att livet är lite lättare när jag går därifrån.
Så blev det också. Tillsammans med en kyrkoherde, en präst och en kantor spelade han rock i en källare. För glädjens skull.
– För mig är musik andning på något sätt.
Nu på lördag, den 24 oktober, medverkar han som musiker i ”Jazz i Korskyrkan – där tonerna möter orden” i Umeå, bland annat med tonsatta psaltarpsalmer och psalmer.
Arrangemanget är en del av Jazz på stan, kringarrangemang till Umeå Jazzfestival. Under eftermiddagen spelar Baker’s Cottage, Jazzkapell under ledning av André Jakobsson och Tine Röjås med band. Daniel Röjås medverkar också, med ett seminarium om konstens, poesins, musikens och kulturens betydelse för hopp och livsmod.
För André Jakobsson är musikens betydelse både personlig och en fråga för kyrkan. Han tycker att den behöver få större utrymme – och tas på större allvar.


Daniel Röjås och André Jakobsson
En självklar plats kan bli för given
I församlingarna finns redan ett omfattande musikliv: körsång, gemensam sång och musiker hör till vardagen. Men just den självklarheten kan göra att man inte riktigt reflekterar över musikens värde, menar André Jakobsson.
– Musiken har en väldigt given plats i kyrkan. Tyvärr tar vi den ibland lite för given och behandlar den därför kanske lite styvmoderligt.
Det märks exempelvis när sångens uppgift beskrivs som att förbereda för predikan.
– För mig är musiken mycket större än så. Jag tänker att vi samlas till gudstjänst för att tillbe, och där fyller musiken en väldigt stor plats.
Han efterlyser större musikalisk bredd, men också utrymme för konst, rörelse och andra uttryck. Människor berörs på olika sätt och behöver få komma till uttryck med mer än orden.
Det kräver även teologisk eftertanke. Hur förstår församlingen musikens plats, vad menar man med tillbedjan och lovsång?
– Det kanske inte i första hand är en genre på Spotify, utan någonting mycket större och djupare.
För André Jakobsson handlar det om en längtan hos människan och om vad det innebär att vara en tillbedjande gemenskap. I det har musiken en tydlig uppgift, något han själv erfarit på djupet.
När sorgen fick ett uttryck
En erfarenhet från hans tidiga år som musiker har stannat kvar. Efter en konsert i en församling i norra Sverige fick bandet veta att vaktmästaren som tagit emot dem hade blivit akut sjuk och avlidit i ambulansen på väg till sjukhuset.
André och musikerna var kvar i kyrkan. Instrumenten stod fortfarande framme, så någon föreslog att de skulle spela en stund.
– Vi bara jammade i en timme, stilla sådär. Vi kunde inte säga några ord om det vi hade varit med om. Det var sorg och smärta.
Ingen församling satt och lyssnade, det fanns inget framträdande att genomföra. Men de behövde musiken för att uttrycka något av det som hänt.
– Det gjorde någonting med mitt känsloliv att få uttrycka den där smärtan och oron på det sättet. Musiken kan nå sådant som orden har svårt att komma åt.
Vad kyrkan kan lära av jazzen
I det gemensamma musicerandet ser André Jakobsson också något som kyrkan kan lära av. Jazzen, den musikstil som den kommande helgen står i centrum, kräver lyssnande, tillit och respekt för vad andra bidrar med.
– Det den andra personen gör på sin saxofon kan jag omöjligt göra. Jag har stor respekt för den personens kunnande, och den personen har lika stor respekt för mitt.
Improvisationen ger utrymme för det oväntade. Någon tar initiativ, andra följer med och tillsammans hittar musikerna en väg vidare. Men friheten förutsätter förberedelser.
– Det kräver att alla har investerat både i sitt lyssnande och i sitt musicerande, annars är det risk att det bara blir ett sammelsurium.
Där finns en parallell till församlingslivet: att förbereda sig väl och samtidigt vara lyhörd för det som uppstår i mötet. Allt går inte att planera fram eller kontrollera.
– Ibland tänker jag att det är ganska likt Andens verk. Det är det där som vi inte kan styra, men vi kan göra allt det där jobbet bakom.

Ett bidrag till ett mänskligare samhälle
Samma övertygelse om kulturens betydelse gör det självklart för André Jakobsson att kyrkan ska delta i stadens kulturliv.
Församlingarna är redan kulturaktörer menar han, med sina olika körer och dylikt. Att samarbeta med andra är ett naturligt steg och musiken kan skapa kontakt med människor som kyrkan annars kanske inte möter.
Men hans motivering stannar inte där.
– Jag tror att man med kulturen ganska mycket bygger ett varmare och mer mänskligt samhälle. Då är det självklart för kyrkan att vara med och delta, precis som kyrkan kan engagera sig tillsammans med andra för en humanare migrationspolitik kan den bidra i kulturlivet, tycker han. Allt behöver inte ske i ett sammanhang som kyrkan själv äger.
– Där tror jag att vi i grund och botten ofta har varit lite för försiktiga.
Lördagens jazzeftermiddag får ekonomiskt stöd från Umeå kommun. Det uppskattar han: även kyrkorna får vara med och bidra till stadens kulturliv tillsammans med jazzföreningar, rockföreningar och andra aktörer.
För den församling som vill göra mer men tycker att de egna resurserna är små är hans första råd att se sig omkring.
– Det finns massor av människor runt omkring kyrkan som tycker att kultur är viktigt.
Medan intervjun pågår börjar det höras röster utanför hans dörr. Om en halvtimme ska en pensionärskör med omkring hundra deltagare öva pop och rock i kyrkans lokaler.
– Det är ingen kyrkokör på något sätt, men det är kultur.
Församlingar har ofta bra lokaler för körsång, påpekar han. Där kan ett samarbete börja. Genom att öppna dörren, lära känna en lokal kör eller musikförening och upptäcka vad man kan göra tillsammans.
– Så skapar vi relationer, och så kan vi hjälpas åt och ha konserter tillsammans. Vem vet vad det kan leda till?


