Julen står för dörren, än en gång ska vi fira att en son blivit oss given. Storslaget och fantastiskt, inget annat kommer i närheten utav det, någonsin. Ja, det skulle vara påskens under då förstås, när samma son vuxit upp och gav sitt liv, det är ju onekligen också en historiskt och avgörande stund, minst sagt. Men: det hade inte blivit någon påsk utan julen.
Detta att Gud kom till jorden, att Gud blev Immanuel – Gud med oss, med mänskligheten – var det första steget i ett intensifierande av himlens sökande efter dig och mig. Det är värt att fira, år efter år, om och om igen.
Sändarens återfödelse, eller uppståndelse från de döda om du så vill, är inte värd samma uppmärksamhet förstås, långt därifrån, men ändå: en tidning blev er given detta nådens år 2025. Allt pekade på att Sändaren gått i graven men detta år har bevisat att ryktet om dess död var rejält överdrivet.
Det har varit ett år av experimenterande och av oklara besked samt osäkra framtidsprognoser, men nu – snart ett år efter att digitala Sändaren återuppstod – så tar vi sats mot ett förnyat år där vi än mer ska hitta vad Sändaren ska och bör vara i denna nya fas på längre sikt. Arbetet med det pågår redan och kommer fortsätta i början av 2026, och parallellt fortsätter vi rapportera, bevaka och kommentera vad som sker.
Men just nu, så här alldeles när julens firande står för dörren och året ska landa, så drar vi lite i handbromsen. Det har varit ett intensivt 2025 så vi unnar oss ett par veckors återhämtning över helgerna. Nya poddar kommer släppas varje måndag i vanlig ordning, men i övrigt finns det inget planerat förrän det är dags för Vinterkonferensen efter trettonhelgen där Sändaren kommer vara på plats. Möjligen kommer det någon text – vem vet vad som händer och när andan faller på – men det märker du i så fall. Annars ses vi igen om ett par veckor, efter att vi firat sonen som blev oss given och nåden som ges oss om och om och om igen.
Ett fröjderik jul och ett välsignat gott nytt år önskar jag dig.
