Varje generation gör upp med sina egna normer

Frikyrklighetens syn på alkohol har förändrats kraftigt. Men kanske säger diskussionen minst lika mycket om generationsmönster som om alkoholen i sig. Varje generation tycks behöva göra upp med sina egna normer – och låta andra göra detsamma.

För ett par veckor sedan läste jag Malina Abrahamssons text om alkohol och nykterhet i tidningen Dagen. Jag känner igen den bild Malina målar upp och ser hur frikyrklighetens inställning till alkohol förändrats under de senaste decennierna. Detta är en förändring som skett gradvis, bland människor i alla vuxna generationer. Däremot är min upplevelse att kristna ex-nykterister som festar och ”känner att de gör ’något lite förbjudet’ och därför blir fnissiga” är betydligt vanligare i min generation (generation y – födda ca 1981-1996 beroende på studie) än i både äldre och yngre. Om denna upplevelse stämmer så är det intressant att fundera över vad det i så fall beror på. Gissningsvis växte majoriteten (av de med frikyrklig uppväxt) i denna generation upp i nyktra hem och många fick också med sig normen att vara nykterist men inte alltid med övertygande argument för detta.

Generation Y och fnissandet kring det förbjudna

Denna generation fick lära sig att ifrågasätta saker i skolan. Något som inte alltid uppmuntrades på samma sätt i kyrkorna. Att ifrågasätta är också vad många senare har gjort och därefter omvärderat sin syn på alkohol. Detta förklarar dock inte varför det för vissa fortfarande skulle upplevas förbjudet och lite fnissigt att dricka alkohol för den som bestämt sig för att det är okej?

En annan teori skulle kunna vara att tidigare generationer gjorde upp med alla möjliga förbud från den så kallade syndakatalogen där kanske motsättningen mellan idrott och kyrka var bland det sista som generation x (födda ca 1965-1980) behövde göra upp med. Teorin skulle här vara att även generation y som kom efter har känt behov av att göra upp med någonting och då återstod alkoholen som ett alternativ.

En ytterligare faktor skulle kunna vara den förändrade relation till alkohol som det svenska samhället genomgått under Generation Y:s uppväxt. Sverige har gått från en nordisk dryckeskultur med större alkoholintag vid färre tillfällen till att även rymma mer kontinentalt drickande med mindre intag vid fler tillfällen. Samtidigt har den totala alkoholkonsumtionen per person minskat sedan mitten av 00-talet. Vad som är speciellt intressant är att drickandet bland unga minskat medan drickandet bland äldre ökat. Det är därför idag jämnare fördelat än vad det varit tidigare.

En ny generation väljer nykterhet – av helt andra skäl

Att alkoholkonsumtionen minskar bland unga är positivt. Det finns goda skäl till de åldersgränser för alkohol som gäller i Sverige – både av hälsoskäl och för att minska risken för framtida beroendeproblematik. Det som nu också syns är att allt fler unga aktivt väljer att vara nykterister. Detta är inte en trend specifikt i frikyrkliga sammanhang utan syns brett. Ofta anges hälsoskäl eller ekonomiska skäl. Det är helt enkelt en både ohälsosam och dyr vana att dricka som allt fler unga väljer att prioritera bort.

Min sensmoral med denna text är slutligen att varje generation behöver vara vaksam på vad som är sin generations revolt och låta andra generationer göra sina egna val. Ingen gynnas av att vi projicerar föreställningar på varandra. Detta gäller även i frågan om alkohol. De som väljer att vara nykterister ska inte behöva skämmas och de som dricker ska inte heller behöva skämmas. Men ingen ska heller se ned på eller försöka påtvinga andra sin egen hållning. Det går att följa Jesus oavsett vilken hållning vi har i alkoholfrågan.

Marcus Lind
Marcus Lind
Marcus Lind är Generalsekreterare på Equmenia.

- Annonser -

- Annons -

Läs mer

David Lomas: Kyrkans planering får inte bli ett fängelse

Född i Ecuador och med tjugo år bakom sig i Sverige ser David Lomas vad kyrkorna i hans båda hemländer kan lära av varandra. Han drömmer om en kyrka som vet vart den är på väg – och där människor vågar visa vilka de är.

Konferens vill väcka hopp och förändra samhället

Rökmaskiner, popcorn och ett återförenat tonårsband. Men bakom festligheterna finns en allvarlig fråga: Hur kan kyrkan bidra med hopp i en orolig tid? I helgen samlas omkring 130 personer i Helsingborg för att inspireras att göra skillnad.

Sorgen på ena sidan utesluter inte den andra

När avskyn är stark är det lätt att empatin blir snäv. Min tanke går till två kvinnor som på olika sätt utmanat mig att se fler människor i en konflikt där så många lider.

Sofia Camnerin: Det är inte vår kyrka, det är Guds.

En radikalt välkomnande kyrka kräver mod att ge fler inflytande. I podden På jakt efter framtidens kyrka talar Sofia Camnerin om att släppa taget, ge plats åt olikheter och ta ansvar för människorna omkring församlingen.