Glömmer Equmeniakyrkan de palestinska kristna?

Equmeniakyrkan omorganiserar sig. Men vad händer med ansvaret för de palestinska kristna? Vi vill ha svar. Det skriver fem debattörer.

Vi vill här ställa en angelägen huvudfråga till kyrkoledningen i Equmeniakyrkan om ett vägval i den nu aktuella omorganiseringen:

Varför har ni i den nya organisationen för Equmeniakyrkan i hög grad valt bort engagemanget för de palestinska kristna?

Kairos-dokumentet – en kallelse vi inte kan ignorera

Frågan är särskilt angelägen i relation till det nya Kairos-dokumentet, som lanserades i Betlehem i november 2025. Här lyfter våra kristna syskon i Israel och Palestina fram en pågående allvarlig humanitär kris med folkmord, etnisk rensning och bosättningskolonialism.

Förföljelse och rensning av kristna utgör nu ett allvarligt hot mot många av Mellanösterns kyrkor. Antalet kristna i Israel och Palestina har minskat kraftigt. Därmed undermineras de kristnas närvaro i området, där de första lärjungarna en gång förkunnade de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Kairos-dokumentet i sin helhet finns på kairospalestine.se. Vi hoppas att kyrkoledningen aktivt vill medverka till att detta dokument blir studerat i vår kyrka som en inspirationskälla till relevant mission och sociopolitiskt engagemang idag. Kanske behövs också ett Kairos Sverige-dokument!

Under de senaste fyrtio åren har studieresor, konferenser och studiecirklar i studieförbundet Bildas regi utgjort en viktig bildningsresurs inom vår kyrka, vilket både har stimulerat bibeltolkningsfrågor och skapat ett fördjupat engagemang i politiska sakfrågor och kunskap om konkreta mänskliga rättigheter som kränks och om internationell humanitär rätt. Finns det någon uppdaterad plan för en fortsättning på denna folkbildning i vår kyrka i samarbete med Bilda och Diakonia, med flera?

Vad händer med kyrkans närvaro i Mellanöstern?

Från att närmast varit försvunnen från den internationella politiska dagordningen har den israelisk-palestinska konflikten sedan den 7 oktober 2023 åter hamnat i centrum. Diskussionen handlar om oskyldiga civilas lidanden, om Gazas framtid och om förutsättningarna för en tvåstatslösning – det senare är måhända paradoxalt, eftersom en tvåstatslösning är det sista som Hamas vill se, liksom tyvärr allt färre medborgare i Israel.

I ett svenskt frikyrkligt perspektiv väcker konflikterna i det heliga landet både gamla frågor om kyrkornas relationer till makthavare i det heliga landet och till mer komplicerade religiös samexistens i en tragisk konflikt. På vilket sätt vill kyrkoledningen i Equmeniakyrkan möta behovet av vägledning kring kritik av staten Israels ageranden och av bosättarrörelsens grymheter mot civila? När blir det antisemitism?

Hur tänker kyrkoledningen fortsätta att ha kontakt med Mellanöstern? Hur för ni över relationer i Mellanöstern till församlingar eller arbetsgrupper av ideella som vill fortsätta odla kontakterna?

Vår viktigaste fråga är den om Equmeniakyrkans fortsatta engagemang för de palestinska kristna. Vilka konkreta utgångspunkter har Equmeniakyrkan nu för sitt engagemang i Mellanöstern? Vilket nätverk vill ni ansluta oss till? Hur kommer det att återspeglas i den nya organisationen?

I pingstens tid 2026

Sune Fahlgren
Emanuel Furbacken
Ann-Sofie Lasell
Lena Lönnqvist
Claes-Göran Ydrefors

image_pdfLadda ner som PDF

Läs mer

Niklas Hallman: ”Vi behöver en revolutionerande måltidsrörelse”

Mindre fokus på aktiviteter och mätbara resultat – mer på berättelser, öppna hem, stillhet och gemenskap runt det dukade bordet. För Niklas Hallman handlar framtidens kyrka om att återupptäcka sådant som funnits med från början. Och om en tillväxt som inte främst räknas i antalet människor i kyrkbänken.

Bykyrkan krokar arm med Equmeniakyrkan

I våras blev Åredalens pingstförsamling en samverkansförsamling mellan Pingst och Equmeniakyrkan. Samtidigt bytte församlingen namn till Bykyrkan. Nu laddar de 95 medlemmarna för sin första hösttermin under det nya namnet.

Kan en partiledarutfrågning ändra din röst?

Nästa vecka startar partiledarutfrågningarna i Vårgårda. Då har alla partiledare chans att fånga väljare. Men hur stor chans är det egentligen att en utfrågning får någon att bestämma sig eller rent av byta sida? Sändaren frågade statsvetaren Magnus Hagevi.

Lovisa Almén: Kyrkan får inte bli en tävling i tro

Lovisa Almén längtar efter en kyrka där tron inte mäts och där både tvivel och olikheter får plats. En kyrka där ingen behöver bevisa att den är tillräckligt kristen.