Den kristna kyrkan tror att budskapet om Jesus Kristus, evangeliet, är svaret på människans djupa frågor. Men för att förmedla evangeliets svar behöver vi förstå vilka frågor människor brottas med. Som jag skrev i min förra artikel i Sändaren så behöver vi utgå från människors upplevda behov för att kunna adressera deras verkliga behov. Även om ”Jesus är svaret för vår värld idag” behöver vi inse att frågorna människor ställer ofta varierar med deras kulturella bakgrund.
Missionsforskaren Jayson Georges ger oss en modell för hur evangeliet om Jesus svarar på människors existentiella frågor, oavsett vilken världsbild man är präglad av. Om man målar med en väldigt bred pensel framträder tre stora världsbilder som präglar människors alla kulturer i olika hög grad.
Skyldig/oskyldig-kulturer
Den första världsbilden präglar vår västerländska kultursfär och kulturer som är starkt influerade av västvärlden. Detta är i hög grad individualistiska samhällen där människan relaterar till rätt och fel på ett personligt plan. Den som bryter lagen är skyldig inför en opartisk etik. Moral ses som en objektiv princip oavsett vilka åsikter människor har.
Målet med barns uppfostran i en sådan kultur är att internalisera moralen, alltså att barnet ska växa upp med inre känsla av vad som är rätt och fel. Det som ska styra en vuxen persons moraliska beslut ska vara samvetet, en inre kompass, inte yttre hot om straff eller konsekvenser. Denna uppfattning kan sammanfattas i citatet: ”Integritet är att göra det som är rätt även när ingen annan ser det.”
En självbetjäningsaffär där man får ta vad man vill ha och själv betala digitalt utan personal på plats fungerar ofta bra i denna typ av kultur.
Hur ställer man något till rätta om man begått ett moraliskt övertramp i denna typ av kultur? Eftersom problemet är den omoraliska gärningen behöver någon form av konsekvens följa. Den generella känslan är att detta är en sorts juridiskt problem som behöver åtgärdas. Normalt finns det två vägar att hamna på rätt sida igen: antingen ska ett rättvist straff utdömas eller förlåtelse ges.
Heder/skam-kulturer
Denna världsbild präglar mycket av Mellanöstern och Asiens kulturer, även om den mer och mer också påverkar västvärlden. Detta är kollektiva kulturer där gruppen står i centrum. Det kan vara familjen, släkten, grannskapet, stammen eller folket. Fel handling eller fel beteende i dessa kulturer leder till skam inför gruppen och dess förväntningar.
Heder och skam fungerar som en social valuta där någons anseende står på spel. Att leva upp till gruppens uppfattning om rätt och fel innebär heder, men att bryta mot gruppens tankar leder till skam. Resultatet av individens beslut och handlingar innebär inte bara heder och skam för den berörda personen utan också för den grupp som individen tillhör. Familjens, byns eller hela folkets anseende står på spel.
Moralisk vägledning om vad som är rätt och fel kommer därför från gemenskapen. Uppfattningar om moral är externa, de kommer från omgivningen. Den romerske filosofen Seneca påstås ha sagt: ”Heder är goda människors goda uppfattning.”
Motsatsen till heder är skam och handlar djupast sett om ”att vara fel” i relation till sin omgivning. Det är inte bara dåliga handlingar som leder till skam, man har inte bara gjort fel, man är fel. Man är skamlig, och hamnar i konflikt med gruppen.
För oss i västvärlden är det ibland svårt att förstå att Bibelns kulturella bakgrund i väldigt hög grad är en heder/skam-kultur. Många av Bibelns berättelser blir svåra att förstå helt och fullt eftersom vi inte delar samma världsbild. Kung David skriver: ”Ständigt känner jag min vanära, jag måste rodna av skam…”
Moraliska felsteg leder till skam, och vägen till att ställa detta till rätta är att få upprättad heder i gemenskapen. I en heder/skam-kultur är inte lösningen förlåtelse utan försoning. Försoning innebär att ovänner blir vänner, att trasiga relationer helas, att den som blivit utesluten av skam blir inkluderad och får sin heder upprättad inför gruppen.
Fruktan/kraft-kulturer
Kulturer som är präglade av denna världsbild är ofta animistiska samhällen eller stamsamhällen där synen på omvärlden präglas av rädsla.
I dessa kulturer tror man att världen är genomsyrad av andliga makter. Dessa makter är ofta orsaken till ondska och skada. Den osynliga världens påverkan på vardagen leder till ständig fruktan. Människan känner sig svag och utlämnad åt det osynliga.
Lidande i livet beror ofta på att andevärlden influerat vardagen, och människan söker därför kraft eller inflytande över andevärlden. Detta kan man få genom magiska ritualer eller ceremonier som kan skydda från en ond andlighet.
Moral, i betydelsen rätt handlingar eller beteende, blir då inte särskilt viktigt i denna världsbild. Det som är viktigt är beskydd från andliga krafter, och att få makt över sin tillvaro. Moralen handlar mer om att göra något i den synliga världen för att manipulera den osynliga världen. Rätt handlingar är de som ger framgång i påverkan av den osynliga världen.
Evangeliets tredimensionella svar
Varje världsbild har sitt sätt att ge lösningar på hur människan ska få beskydd från lidande och del av välsignelser eller lycka. Beroende på vilken världsbild man är präglad av ställer man olika frågor om livets mening, och framgång, lidande och lycka.
Evangeliet om Jesus Kristus är svaret på alla kulturers existentiella frågor, men för att förklara evangeliets svar behöver vi förstå människors frågor.
Om vi ser evangeliet som en mångfacetterad diamant kan vi också förstå att när ljuset bryts i en diamants prisma kommer olika aspekter fram. Det är samma ljus och samma diamant men det bryts olika beroende på vilket perspektiv man har när man tittar på diamanten. Våra världsbilder är de perspektiv vi utgår från när vi tittar in i evangeliet.
Vi kan se i Efesierbrevet hur evangeliet svarar på alla tre världsbilders problem.
Skyldig/oskyldig-kulturer
”I honom och genom hans blod har vi friköpts och fått förlåtelse för våra överträdelser… ”(Ef 1:7a)
Genom Jesus blir vår skuld förlåten. Den oskyldige tar den skyldiges straff på sig och därför blir den skyldige oskyldig inför Gud. Vi är rättfärdiga och kommer i rätt ställning inför Gud genom evangeliet.
Heder/skam-kulturer
”Han har förutbestämt oss till att få söners rätt genom Jesus Kristus och förenas med honom… ”(Ef 1:5)
”Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan äger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud.” (Ef 2:19)
Vi som varit utestängda från gemenskapen med Gud på grund av vår skam är nu välkomna som barn hos Gud. Vår heder är upprättad.
Jag har många gånger fått se hur berättelsen om den förlorade sonen berört människor som kommer från en heder/skam-kultur. Självklart kan berättelsen beröra också oss som vuxit upp i västerländska kulturer, men vi kan nog inte fullt ut förstå hur talande liknelsen om faderns hjärta egentligen är. Hur kan en familjefader i Mellanöstern springa för att möta sin son, han som betett sig så skamligt? Hur kan sonen bli upprättad till full gemenskap igen? Hur kan han få faderns ring på sitt finger och bli klädd i den finaste dräkten? Skammen är bruten och den ovärdige sonen får sin heder upprättad inför alla. Detta är nåd i en heder/skam-kultur.
Vi kan också inse att den traditionella, västerländskt präglade förkunnelsen om att vi kan få syndernas förlåtelse genom evangeliet inte alltid berör människor med denna världsbild. Man är inte så bekymrad för sin synd utan mer för sin skam.
Fruktan/kraft-kulturer
”… hur väldig hans styrka är för oss som tror – samma oerhörda kraft som han med sin makt lät verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, högt över alla härskare och makter och krafter och herravälden, över alla namn som finns att nämna, såväl i denna tiden som i den kommande.” (Ef 1:19-21)
Evangeliet till människor i fruktan/kraft-kulturer är att Jesus har vunnit seger över all ondskans makt (Kol 2:15). Döden, djävulen och fruktan är besegrade och Jesus är Herre. Genom Jesus behöver vi inte längre vara rädda utan kan leva i förtröstan på vår gode Gud, som är Segraren.
Tror vi på Guds ingripande och kraft att förvandla?
En del missionsforskare menar att många västerländska missionärer som kommer till kulturer i denna sfär, där andars påverkan på vardagen ses som naturlig, är dåligt förberedda på detta. Västerländska kristna tror på en osynlig värld med osynliga krafter (Gud), och en synlig värld med synliga krafter, men har svårt att greppa en osynlig, andlig värld med påverkan på den synliga världen. Detta kallar Paul Hiebert ”den exkluderade mitten”. Han menar att missionärer ofta är mer sekulariserade än de själva tror. Antropologen Elmer Miller argumenterade redan för femtio år sedan för att kristna missionärer varit en sekulariserande kraft i många stamsamhällen! Detta eftersom missionärerna ofta ansett att västerländsk vetenskap är det viktigaste botemedlet mot sjukdomar och lidande, inte Guds direkta ingripande. Det vanliga synsättet bland västvärldens kristna är ofta att se både övernaturligt helande och medicinsk läkekonst som uttryck för Guds godhet. Men vi kanske behöver fundera på vilka som har den mest bibliska världsbilden, vi i väst eller människor i syd? Tror vi verkligen idag på Guds ingripande och kraft att förvandla?
Det finns goda nyheter i evangeliet till människor i kulturer som är präglade av spänningsfältet fruktan/kraft. Att Jesus är Herre är goda nyheter för den som känner sig hjälplös och utlämnad till en farlig omvärld.
Sammanfattningsvis kan vi se hur evangeliet om Jesus Kristus verkligen är relevant för människor från varje världsbild. För den som har ett bekymrat samvete innebär evangeliet att det finns förlåtelse i Jesus. För den som känner sig utestängd och plågad av skam finns det upprättelse i Guds varma famn. Och för den som känner sig orolig och hjälplös i en farlig värld finns det goda nyheter, nämligen att Jesus vunnit seger och att han är herre.
Nästa gång du möter din medmänniska kan du fundera på vilken världsbild som präglat henne, och kanske du får ett tillfälle att förklara hur budskapet om Jesus kan vara relevant för just hennes frågor?
