Riv upp registreringslagen för trossamfunden 

Många ifrågasatte den nya lagen innan den genomfördes och nu syns effekterna, exempelvis riskerar Pingströrelsen att få sitt statsbidrag minskat med 80 procent och Adventisterna att bli uteslutna från bidrag eftersom de är för små! Tidningen Dagen intervjuade Isak Reichel, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), vilket klargjorde att han inte hade så stor kännedom om hur frikyrkorna fungerar. Han trodde att det gick att ”informera bort” problemet men så enkelt är det inte.

Själva innebörden i frikyrka är ju just att vi är fria från staten och då väcker det stor motvilja att fylla i personuppgifter och registrera sig, även om man säger att det  stannar inom samfundet. När det gäller medlemmar så är det ett mindre problem men när det gäller så kallade betjänade så tror jag det är ett stort irritationsmoment även inom Equmeniakyrkan. Vi kan tappa deltagare om vi går runt och begär in uppgifter. 

Positivt är att SST upphör vid årsskiftet och går in under myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) där Magnus Jägerskog, som kan frikyrkorna inifrån, är chef. Jag föreslår att Sveriges kristna råd (SKR) men även Equmeniakyrkan direkt kontaktar regeringen och begär en lagändring. Jag tror förvisso att det blir svårt men man måste ändå försöka. Oavsett detta tycker jag att vi omgående ska sluta att begära in uppgifter från de som inte är medlemmar. Vi får acceptera att vi då på pappret blir färre men det borde gälla alla samfund och siffrorna är väl främst en fördelningsnyckel för bidragen?

Våra statsbidrag och även kommunala bidrag är väl dessutom små jämfört med insamlade medel. Har någon kanske en siffra på detta som den kan tillföra i debatten?

Om lagen inte ändras tycker jag att vi ska överväga att lämna systemet helt, som även är ett alternativ om vi på riktigt vill vara en fri frikyrka, även om vi då tappar möjligheten med kyrkoavgift. Om vi samtidigt informerar alla berörda hur man enkelt blir månadsgivare via Equmeniakyrkan och uppmanar dem att anmäla sig där i stället så bör det fungera lika bra.

/Lars Fränne

image_pdfLadda ner som PDF

Läs mer

Amanda Lind: ”Självklart ska man kunna köra bil i Sverige”

Miljöpartiet vill ställa om Sverige – men Amanda Lind vill inte att människor på landsbygden ska känna sig som skurkar i den gröna visionen. Under partiledarutfrågningen i Vårgårda talade hon om klimat och rättvisa, men också om arbete, integration, bistånd, civilsamhälle och sin egen kristna tro.

”Kyrkan kan visa på en annan berättelse”

Fem dagar i fjällen med vandring, undervisning, koreansk mat och indisk dans. 90 personer från Immanuelskyrkans tre språkgrupper tog tåget från Stockholm till Åre för att leva läger. Målet: att lära känna varandra bättre och bygga ett starkare ”vi” i församlingen.

Johan Arenius: ”En kyrka som växer måste våga leva med oenighet”

Fler människor som kommer till tro, en kyrka som håller fast vid sitt centrum och församlingar som vågar leva med oenighet. För Johan Arenius är framtidens kyrka inte en plats där alla tycker lika – utan där människor hålls samman av Jesus och där svåra samtal förs öppet.

Tilliten i centrum när Vänsterpartiet gästade Vårgårda

När Nooshi Dadgostar lämnade återbud fick Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen, Samuel Gonzalez Westling, rycka in. I Vårgårda – orten där han växte upp – återkom han gång på gång till samma tema: behovet av att återupprätta människors tillit till samhället. Samtidigt blev kvällen ovanligt personlig, med berättelser om mobbning, depression, hot och kyrkans betydelse.