Detta är en uppföljande text till artikeln Studieförbunden: En femtedel av folkbildningen är borta
1. Projektledare Kajsa Wingård: Hur påverkar folkbildning människors liv?
– Senast i morse hörde jag om en kille som varit med i en funkisgrupp i ett år. Det hade blivit hans bästa år någonsin. Han hade fått vänner, en meningsfull aktivitet och bättre hälsa.
Kajsa Wingård på Bilda Svealand berättar att hon varje vecka får höra berättelser om människor som får sina liv förvandlade på grund av den folkbildning som Bilda bedriver.
– En annan kille hade gått med i en hemgrupp genom en kyrka. Det var första gången han fick komma hem till någon och de lyssnade på honom. Han tyckte att han fått ett nytt liv sedan han kom med i gruppen.
Kajsa Wingård jobbar med olika integrationsprojekt. Bland annat hjälper hon utrikesfödda kvinnor att komma hemifrån, lära sig svenska och komma närmare arbetslivet. Hon jobbar också med att få nysvenskar och etablerade svenskar att mötas och skapa nätverk och, i bästa fall, bli vänner.
– Jag håller även i studiecirklar. Det kan handla om vattenvana, böcker eller föräldraskap till exempel. Just nu har jag en cykelskola på lätt svenska i en kommun. Vi har också cirklar som så småningom kan bli ett arbete, bland annat i kök, vård eller städ.
De här aktiviteterna ingår i två projekt. Det ena är finansierat av Länsstyrelsen i Värmland och det andra är ett EU-finansierat projekt från AMIF (Asyl, migrations och integrationsfonden).
– Det som tidigare varit så kallade riktade medel av statsbidragen har i stort sett försvunnit. Istället för att helt lägga ner har Bilda Svealand börjat hitta finansiering från annat håll, säger Kajsa Wingård.
Bildas folkbildningsverksamhet utgår från en kristen livsåskådning och ”kyrka” är ett av Bildas profilområden. De har medlemsorganisationer inom frikyrkor, ortodoxa och österländska kyrkor samt katolska kyrkan. Vid varje arrangemang eller samling behöver en ledare fylla i en närvarolista som Bilda sedan lämnar som underlag för de statsbidrag som finansierar studieförbundet.
– En stor församlings närvarolista kan på så sätt hjälpa en liten att starta upp en verksamhet som inte skulle vara möjlig annars.
Men om Bilda Svealand söker, och får medel, från andra håll än staten – är det ingen fara att statsbidragen sänkts då?
– Det är mest inom integration som vi kompenserat de minskade statsbidragen med projektansökningar. Det har gjort att Bilda Svealand inte har påverkats lika mycket som andra regioner eller studieförbund av nedskärningarna, men vi har skurit ner och i vissa ytterkommuner har vi avslutat helt. Också lokaler där människor kan träffas påverkas av neddragningarna, vissa tas bort och vissa minskas.
– Folkbildningen har ju byggt Sverige, från läsargrupper till människor som träffades politiskt och intressemässigt. Och nu dras det ner, bara det nödvändiga ska vara kvar. Men frågan är om inte det här är nödvändigt, för att samhället ska vara välfungerande och demokratiskt. Möten mellan människor skapar folkhälsa, människor utvecklas. Dras det ner mer är vår demokrati och vår hälsa hotad. Det är stora ord, men tyvärr är det sant, säger Kajsa Wingård.
2. Förbundsrektor Samuel Gustafsson – Hur har ni det på Bilda?
– Det är klart att det har varit utmanande år på grund av nedskärningarna. Ett femtiotal heltidstjänster har försvunnit sedan 2023, 17 procent är borta. Och antalet arrangemang är ca 5000 färre, vilket innebär procent av totala arrangemangen, – kulturarrangemang som föreläsningar och konserter har minskat med 29 procent.
Vad tänker du om de siffrorna?
– Det är stora siffror och det är en tydlig konsekvens av minskade bidrag. Sen har vi på Bilda jobbat mycket med att öka vår gruppverksamhet, studiecirklar bland annat. Unika deltagare har ökat med 7 procent under åren. Det är vi väldigt glada för!
Hur ser du på framtiden?
– Vi vet inte hur valutgången ser ut, men det är klart att vi önskar ett ökat statsbidrag. Kostnadsbilden blir alltid högre med inflation och kostnads- och löneökningar och skulle bidraget ligga still blir det mindre resurser att använda i verksamheter.
– Det är också jättesvårt för oss att veta hur medlen från kommuner och regioner kommer se ut. De går upp och ner och förutsättningarna förändras snabbt.
Regeringen meddelade 2023 att bidraget till studieförbunden skulle skäras ner med 500 miljoner. Utbildningsministern sa till exempel att det var viktigt att prioritera utbildning som leder till jobb. Kan du förstå nedskärningarna?
– Jag tycker inte att argumentationen är bra. En del i vårt arbete är att jobba med människor som är långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning eller utrikesfödda till exempel, så att de ska kunna närma sig arbetsmarknad eller studier. Vi ser oss som en jätteviktig part i att få människor närmare arbete.
Det fanns också en kritik mot studieförbunden att de fuskade?
– Ja, backar man bandet till runt 2020 fanns det kritik. Man upptäckte oegentligheter inom vissa verksamheter och jag tror att en del i bidragsnedskärningarna berodde på det. Men där har studieförbunden gjort ett jättejobb med sitt kvalitetsarbete och ändå sänks bidragen. Regeringen lyfter ofta vikten av civilsamhället och folkbildning, men ekvationen går inte ihop när man samtidigt minskar bidragen.
3. Rektor Anders Georgsson – Hur mår Södra Vätterbygdens Folkhögskola (SVF)?
– 2022 fick vi besked om minskade statsbidrag och har genomfört ett ekonomiskt omställningspaket sedan dess. Pengarna som fanns under pandemin och som fanns kvar under 2022 är ju borta. Men ekonomin är förhållandevis stabil. Vi ser inte att vi inom de närmsta åren behöver minska på antalet lärartjänster eller utbildningsplatser. Men det har inte funnits några resurser att starta några nya utbildningar.
Hur har de minskade statsbidragen påverkat utbildningsplatser och personal?
– Vi har inte behövt säga upp någon tillsvidareanställd personal, men vi har fått avsluta vikariat och visstidsanställningar. Vi har också avslutat några av de kurser vi haft med samarbetsorganisationer, men inte behövt dra ner på platser på utbildningar som är på SVF.
Hur har ni klarat er så bra?
– Vi har sett över vår ekonomi som helhet. Försökt hyra ut våra lokaler och sälja konferensplatser till exempel. Och vi har behövt höja priserna på vårt internat. Men jag har hört att tre folkhögskolor tvingats stänga ner sedan 2022 och att ett tiotal har allvarliga ekonomiska problem.
Lotta Edholm (L) gymnasie-, högskole- och forskningsminister, säger till Sändaren att regeringen gjort satsningar på folkhögskolorna och att de 2024 införde en permanent satsning på 100 miljoner kronor. Hjälpte det?
– Det stämmer delvis. Första året efter den drastiska neddragningen fick folkhögskolan 100 miljoner. Det täckte ju inte pris- och löneutvecklingen, men det är klart att det är mer än noll. Men det följdes inte av några ytterligare 100 miljoner 2025 eller 2026. Det har dock givits några mindre satsningar på framförallt vår verksamhet som riktar sig mot funktionsnedsatta och de med olika funktionsvariationer.
– Regeringen har valt att satsa på de kommunala vuxenutbildningarna och yrkeshögskolan och inte på folkhögskolan. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det är en politisk markering.
Vad önskar du för framtiden?
– Att vi åtminstone ska få uppräkning på våra statsbidrag när det gäller löneutveckling, prisökning och inflation. Och jag hoppas att statsbidraget räknas upp. Och vi vill såklart påtala att satsningar på folkhögskolan skulle kunna ge fler utbildningsplatser och bättre vägar till personlig utveckling och jobb, men när det pratas om den stora krisen i folkbildningen handlar det ju främst om studieförbunden. De har varit betydligt mer utsatta av nedskärningarna.
