Gårdagskvällens partiledarutfrågning fick en allvarlig inledning. Efter beskedet om dådet på en skola i Fagersta inledde Niklas Piensoho med bön för de drabbade, innan Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson fick kommentera det inträffade.
– Det är klart att man blir otroligt berörd, det tror jag alla i vårt land blir. Det är något av det värsta som kan hända en förälder, att frukta för vad som kan ha hänt med ens barn, sa Magdalena Andersson och uppmanade vuxna som möter barn och unga att vara extra uppmärksamma i en tid då många kan känna oro.
Därefter bytte kvällen ton. Andersson konstaterade att Vårgårda möte var ett av hennes finaste minnen från valrörelsen för fyra år sedan.
– Det finns en värme i salen här, man får tala till punkt. Det är lite andra frågor, men otroligt viktiga frågor, lite mer tid för reflektion.
Vill se ett Sverige byggt på gemenskap
När Niklas Piensoho bad henne beskriva hur Sverige skulle se ut efter tre mandatperioder om Socialdemokraterna fick egen majoritet så målade Andersson upp ett samhälle där barns framtid inte avgörs av deras bakgrund, där vuxna har arbete och bostad samt där fossila utsläpp har fasats ut.
Men hon lyfte även föreningsliv och trossamfund.
– Det är i så fall ett Sverige där vi har ett blomstrande föreningsliv, blomstrande trossamfund och mötesplatser så att vi kan mötas och bygga sammanhållning i vårt samhälle. Och självklart är det ett Sverige där vi respekterar varandra utifrån vilka vi är.
Samhällsklimatet blev ett återkommande tema under kvällen. Magdalena Andersson pekade på sociala medier, politisk retorik och den så kallade trollfabriken som faktorer bakom en ton som blivit allt råare. När Piensoho frågade vad människor själva kan göra blev svaret kort:
– Sluta skriva dumheter på nätet och säga dumma saker eller sätta upp dumma affischer. Till att börja med.
Som partiledare har hon själv ett stort ansvar, betonade hon.
– Ord spelar roll, vilket språkbruk man har om varandra påverkar också hur vi ser på varandra. Vi vet att en del människor blir så påverkade av ett hårt språkbruk att man går från ord till handling. Ett språkbruk där man omänskliggör människor har också varit början på några av de värsta illdåden i mänsklighetens historia.
Från Magnus Bramer, pastor i Rosa Huset i Angered, kom en fråga om hur utsatta områden ska kunna förändras långsiktigt. Magdalena Andersson beskrev Socialdemokraternas förslag om en ”Sverigeförhandling”, där staten, kommuner, civilsamhälle, fastighetsägare och näringsliv tillsammans ska arbeta utifrån behoven i respektive område.
Hon betonade både insatser mot gängtopparna och behovet av att hindra nya generationer från att rekryteras.
– Kriminaliteten kommer vi aldrig bort ifrån så länge vi har nya generationer som dras in i kriminalitet. Där vill vi på ett helt annat sätt punktmarkera unga som är på glid och tidigt kunna identifiera riskfamiljer.
Men Andersson återkom också till sådant som arbete, skola, fritidsverksamhet och föreningsliv. Barn ska växa upp med föräldrar som går till jobbet, skolor som fångar upp dem och miljöer där inte gängkriminella står redo att rekrytera på vägen hem från skolan, menar hon.
– I ett sådant samhälle som bygger på gemenskap, respekt och att vi har trygga bostadsområden överallt, där har de gängkriminella inte en chans.
Pressades om ”gör rätt för sig”
Jenny Dobers tog fasta på formuleringar i ett brev från Magdalena Andersson till väljarna, där hon vänt sig till människor som ”gör rätt för sig” och går till jobbet. Vad händer, frågade Dobers, med den som under en vecka, ett år eller ett helt liv inte orkar eller kan arbeta?
– Jag tror att de allra flesta i vårt land kämpar och gör allt man kan, man gör verkligen sitt allra bästa. Den här idén om att vissa är lata och inte vill vara med och bidra… i grunden tror jag att människor vill vara med och bidra, sa Andersson och betonade att den som är sjuk självklart också förtjänar respekt.
Dobers noterade också att Magdalena Anderssons brev ofta talade om ”din” plånbok, ”dina” barn och ”din” familj och frågade om solidaritetsperspektivet riskerade att försvinna. Andersson svarade att du-tilltalet var ett försök att göra politiken mer konkret.
– Det kanske känns närmare om man säger att det ska vara en bra skola för ditt barn, men jag tycker att det ska vara bra skolor för alla barn, sa Magdalena Andersson.
När hon därefter fick uppgiften att ge en komplimang till Ulf Kristersson beskrev hon honom som en skicklig debattör och lyfte deras samarbete under Natoprocessen. Hon berömde även Moderaternas vilja att fortsätta bygga ut försvaret och stötta Ukraina.
”Vad håller vi på med?”
På frågan om klimatförändringarna blivit personligt någon gång berättade Andersson om en vandring till en glaciär i Norge. Skyltar längs vägen visade var glaciärkanten befunnit sig under olika årtionden.
– Det var så uppenbart hur glaciären hade smält, och man såg att det gick snabbare och snabbare. Då får man en känsla att: Vad håller vi på med?
Hon beskrev hur hennes eget liv förändrats genom bland annat sopsortering, matvanor, mer begagnathandel och laddhybrid, men betonade att klimatomställningen inte kan läggas enbart på individen.
– Det behöver alltid finnas ett personligt ansvar, men det här är ett ansvar som också åligger samhället. Det kan inte bara vara enskilda personer som ska lösa det här.
Magdalena Andersson sade att Socialdemokraterna vill se en snabbare elektrifiering av fordonsflottan och stöd för familjer med vanliga inkomster att köpa begagnade elbilar. Hon avvisade samtidigt motsättningen mellan klimatomställning och ekonomisk tillväxt.
– Världen kommer ställa om. Vi har blivit rika genom att ligga långt fram i teknikutvecklingen, då vill jag att vi ska göra som vi alltid har gjort i Sverige: ligga långt fram i omställningen så att investeringarna och jobben kommer till Sverige.
Vill öka biståndet – men ger ingen tidsplan
En längre del av kvällen handlade om bistånd. Magdalena Andersson beskrev fattigdomsbekämpning, demokrati och kvinnors rättigheter som centrala mål och kritiserade de nedskärningar som skett i Sverige och USA.
Hon framhöll även kyrkornas roll som biståndsaktörer.
– Kyrkorna har otroligt långa traditioner och upparbetade relationer på många platser i världen. Ni är en viktig del av det svenska biståndet, naturligtvis ska ni också få stöd av det statliga biståndet.
Niklas Piensoho tog därefter upp den svenska uppdelningen mellan det andliga och det sekulära. Kyrkor som förmedlar statligt finansierat bistånd kan uppleva att de förväntas agera som om de inte vore kyrkor, menade han, och frågade Andersson rakt ut om de får vara konfessionella även när de förmedlar sådant bistånd.
– Ja, så länge det förmedlas på ett bra sätt, svarade hon.
Socialdemokraternas kongress har beslutat att biståndet successivt ska höjas mot en procent av bruttonationalinkomsten, men när Piensoho försökte få ett besked om när målet ska vara uppnått ville Andersson inte ange något årtal.
– Jag ska vara ärlig och säga att vi är väldigt långt ifrån enprocentsmålet i dag. Min bedömning är att det kommer att ta tid, jag tror inte att det kommer att gå på en mandatperiod.
”Vi behöver mer gemenskap”
Civilsamhällets betydelse återkom under kvällen. Magdalena Andersson berättade om sitt eget engagemang i en simförening och om hur hon som gymnasieelev var med och drev fram ett Ungdomens hus i Uppsala.
– Samhället och världen är inte mer än det vi gör det till. I föreningslivet är man i en gemenskap, men man kan också vara med och bidra till något bortom sig själv.
Just den känslan tror hon saknas för många.
– Känslan av att man är behövd och bidrar bortom sig själv, vi har mycket ensamhet och jag tror att vi behöver mer gemenskap i samhället.
När Jenny Dobers frågade om civilsamhällets roll i förhållande till det offentliga uttryckte Andersson också stark oro över de senaste årens neddragningar på studieförbund och folkhögskolor. Hon beskrev folkhögskolorna som avgörande för människor som inte hittat sin plats i det vanliga skolsystemet och beskrev därtill civilsamhället som en ”fantastisk demokratiskola”.
Där drog hon även resonemanget ett steg längre och beskrev civilsamhället som en del av ett samhälle som byggs nerifrån och upp – i motsats till auktoritära ideologier.
– Där är tanken istället att det finns något som är rätt och fel, och så har man en stark ledare som bestämmer vad som är rätt och fel och vad människor ska tycka och tänka. Då bygger man samhället uppifrån och ner.
Ett levande civilsamhälle blir därför också en demokratifråga, menade Andersson.
– Då vill man ju inte ha det här civilsamhället, för det är ju liksom en motstående ideologi på något sätt.
Har själv bett i en svår stund
När samtalet gick över till religion berättade Andersson att hon själv inte är troende, men att kristendomen präglat hennes uppväxt. Hennes farfar var kantor och hon minns både psalmer och Fader vår från skolan.
Niklas Piensoho frågade om det någon gång hänt att hon själv bett.
– Det var framförallt vid ett tillfälle som var väldigt, väldigt svårt i mitt liv. Då gick det en tanke uppåt.
Hon betonade samtidigt att hon vill värna möjligheten att öppet leva med sin tro och lyfte judar som inte vågar visa sin judiska identitet och muslimer som möter reaktioner när de bär slöja.
– Jag vill ha ett samhälle som är fritt där människor kan få vara den de är och leva som man vill.
På samma sätt som religion riskerar att beskrivas utifrån sina extrema uttryck menade Andersson att invandringen ofta skildras genom problemen.
– Vi pratar väldigt mycket om dem som är kriminella, arbetslösa eller ännu inte har lärt sig svenska, och väldigt lite om alla de som kommer hem till min mamma tre gånger om dagen i hemtjänsten, läkaren som tar emot oss på vårdcentralen eller den som kör bussen.
Kvällens sista tema var existentiell hälsa. Andersson pekade på sociala medier som en viktig förklaring till ungas ökade psykiska ohälsa och förespråkade en 15-årsgräns, men återkom också till behovet av mening och sammanhang.
– Alla behöver känna att man har en uppgift i livet och att man bidrar till någonting bortom sig själv.
Jenny Dobers bad henne till sist, innan kvällens partiledarutfrågning var slut, att reflektera över personlig tro som resurs – något som kan ge trygghet, tröst och vägledning. Magdalena Andersson liknade tron eller de egna grundläggande värderingarna vid en leksak som alltid reser sig när den knuffas omkull.
– Man kan vickas hit och dit, men man kommer upp igen, för att man har en stabilitet någonstans inne i sig. Jag tänker också att det gör många val i livet lättare när man vet vad det är som bär en framåt och vad som är mening i livet.
FAKTA: Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar
Vårgårda Möte arrangeras den 11–26 augusti i Tångahallen i Vårgårda. Partiledarutfrågningarna är en del av mötet, som också innehåller gudstjänster, konserter, ungdomsmöten och andra arrangemang.
Lång tradition: Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar har arrangerats inför varje riksdagsval sedan 1968. Initiativtagare var evangelisten John Hedlund inom dåvarande Svenska Missionsförbundet. Sedan 2014 hålls utfrågningarna i Vårgårda och 2026 är fjärde valrörelsen i rad som samtliga riksdagspartiers ledare kommer dit.
Utfrågare 2026: Niklas Piensoho och Jenny Dobers. Piensoho är biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan. Dobers är pastor i Equmeniakyrkan och fördjupar sig för tillfället i samhällsteologi. Utfrågningarna ska röra sig mellan politik och person och ha kyrkans perspektiv på människovärde, samhälle och ansvar som utgångspunkt.
Partiledarutfrågningarna:
- 12 augusti 18.30: Simona Mohamsson (L)
- 13 augusti 18.30: Ebba Busch (KD)
- 14 augusti 18.30: Elisabeth Thand Ringqvist (C)
- 18 augusti 18.30: Nooshi Dadgostar (V)
- 20 augusti 18.30: Amanda Lind (MP)
- 21 augusti 18.30: Magdalena Andersson (S)
- 25 augusti 18.30: Ulf Kristersson (M)
- 26 augusti 18.30: Jimmie Åkesson (SD)
