– Det var en glad överraskning. Jag är väldigt tacksam över att de trodde på vårt projekt, säger Rikard Roitto.
Tillsammans med Nina Nikki vid Umeå universitet har han fått fem miljoner kronor från Vetenskapsrådet. De smygstartar våren 2027 och börjar sedan på allvar efter sommaren. Under det treåriga projektet kommer Rikard Roitto, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, att forska på halvtid.
En av de saker han är mest nyfiken på är om det märks i de kristna texterna när kyrkans ställning i Romarriket förändras. Under förföljelse kan trofasthet och lojalitet ha varit särskilt angelägna ämnen för den som skrev till en församling, resonerar han.
– Och när kristendomen då helt plötsligt ska vara en religion som fungerar för härskare, då kanske man mer exempelvis betonar respekt för ordning. Det är en möjlighet.
En annan fråga gäller de kristnas judiska rötter. De första kristna såg sig som judar som trodde på Kristus, senare kom judendom och kristendom alltmer att uppfattas som skilda religioner. Roitto undrar om det i den förändringen också går att urskilja en förändring i vad människor ansåg var rätt och fel.
– Svaret kan ju mycket väl vara nej, och det är ju ett väldigt intressant svar i sådana fall.
När samma texter läses om och om igen
Rikard Roitto har även tidigare arbetat med att överblicka en lång historisk period och vet därför hur det brukar gå till när en forskare måste välja vilka texter som ska få representera flera hundra år: Man läser vad kollegorna har skrivit, ser vilka källor de hänvisar till och tänker att de texterna nog är intressanta också för ens egen undersökning.
– Då hamnar man ju lätt tillbaka lite i samma hjulspår som alla andra.
Nu vill han och Nina Nikki gå igenom all digitaliserad kristen text på grekiska och latin som de har tillgång till från perioden. Roitto läser själv nytestamentlig grekiska och även latin till viss del, men även om allt redan fanns i översättning skulle materialet vara för stort. Det är där AI kommer in.
– Med AI behöver man jobba systematiskt och sätta upp ett genomtänkt frågebatteri och låta de här språkmodellerna jobba sig igenom allt material utifrån det frågebatteriet.
För att kunna ställa samma frågor till alla texter tar forskarna hjälp av Oliver Scott Currys teori Morality as Cooperation. Den utgår från att människor i olika tider och kulturer behöver lösa liknande problem för att kunna leva tillsammans. Rikard Roitto ger några exempel:
– Hur kan man vara en familj? Hur kan man se till att ens avkomma överlever? Hur kan man samarbeta över gränser? Hur kan man hantera behovet av hierarkier för att kunna organisera sig?
När språkmodellerna har gått igenom materialet tar forskarnas egen läsning vid igen. Ett mönster kan exempelvis väcka frågan om författare i olika delar av riket tycks ha lagt olika vikt vid en form av moraliska skyldigheter. Då behöver Roitto och Nikki gå tillbaka till de texter som gav utslag och läsa dem i sitt sammanhang.
Roitto räknar med att de första förberedelserna kan ta ett halvår till ett år. Själva AI-körningen utifrån frågebatteriet är sedan kanske klart på en vecka eller två.
– Det mänskliga arbetet runt omkring är ju det som tar lång, lång tid, och det är också det som sedan gör resultatet till kunskap.
Vad formar kyrkans moral i dag?
Vad vi idag skulle kunna lära av allt detta svarar Rikard Roitto först kort på:
– Ja, det vet vi inte än, det får vi se utifrån resultatet.
Men om det går att se hur samhällsförändringar påverkade vilka frågor kristna författare lade vikt vid, skulle man exempelvis kunna ställa samma frågor om vår egen tid, funderar han. Vad har förändrats i samhället de senaste årtiondena? Märks det i vilka moralfrågor som engagerar kristna mest?
Rikard Roitto räknar med att också resultaten kommer läsas på olika sätt. Den som exempelvis ser den egna traditionens tolkning som ett snävt uttryck för Bibelns eviga sanningar kan komma att uppfatta en förändring i moralfrågor som att kyrkan har avlägsnat sig från sitt ursprung – eller som att den har hittat tillbaka.
– Jag vet inte om det kan hjälpa att lösa några knutar mellan olika traditioner och synsätt, men det kanske förhoppningsvis kan hjälpa oss att förstå varför olika kristna grupper drar olika slutsatser.
