Riv upp registreringslagen för trossamfunden 

Många ifrågasatte den nya lagen innan den genomfördes och nu syns effekterna, exempelvis riskerar Pingströrelsen att få sitt statsbidrag minskat med 80 procent och Adventisterna att bli uteslutna från bidrag eftersom de är för små! Tidningen Dagen intervjuade Isak Reichel, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), vilket klargjorde att han inte hade så stor kännedom om hur frikyrkorna fungerar. Han trodde att det gick att ”informera bort” problemet men så enkelt är det inte.

Själva innebörden i frikyrka är ju just att vi är fria från staten och då väcker det stor motvilja att fylla i personuppgifter och registrera sig, även om man säger att det  stannar inom samfundet. När det gäller medlemmar så är det ett mindre problem men när det gäller så kallade betjänade så tror jag det är ett stort irritationsmoment även inom Equmeniakyrkan. Vi kan tappa deltagare om vi går runt och begär in uppgifter. 

Positivt är att SST upphör vid årsskiftet och går in under myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) där Magnus Jägerskog, som kan frikyrkorna inifrån, är chef. Jag föreslår att Sveriges kristna råd (SKR) men även Equmeniakyrkan direkt kontaktar regeringen och begär en lagändring. Jag tror förvisso att det blir svårt men man måste ändå försöka. Oavsett detta tycker jag att vi omgående ska sluta att begära in uppgifter från de som inte är medlemmar. Vi får acceptera att vi då på pappret blir färre men det borde gälla alla samfund och siffrorna är väl främst en fördelningsnyckel för bidragen?

Våra statsbidrag och även kommunala bidrag är väl dessutom små jämfört med insamlade medel. Har någon kanske en siffra på detta som den kan tillföra i debatten?

Om lagen inte ändras tycker jag att vi ska överväga att lämna systemet helt, som även är ett alternativ om vi på riktigt vill vara en fri frikyrka, även om vi då tappar möjligheten med kyrkoavgift. Om vi samtidigt informerar alla berörda hur man enkelt blir månadsgivare via Equmeniakyrkan och uppmanar dem att anmäla sig där i stället så bör det fungera lika bra.

/Lars Fränne

image_pdfLadda ner som PDF

Läs mer

”Det avgörande börjar när barnet lämnar fängelset”

När allt yngre barn döms för grova våldsbrott förbereder sig Kriminalvården för att ta emot 14-åringar bakom låsta dörrar. Men under ett seminarium i Almedalen handlade den kanske viktigaste frågan inte om murarna – utan om vilka vuxna som finns kvar när barnen en dag ska tillbaka ut i samhället.

När siffrorna pekar nedåt – var finns då hoppet?

Frikyrkoundersökningen 2026 ger få skäl till optimism. Men kanske påminner den också om en avgörande sanning: att kyrkans framtid ytterst inte vilar i våra händer.

André Jakobsson: ”Sverige är för viktigt för att vi ska sitta i våra egna bubblor”

Kyrkan behöver bli bättre på att leva med olikheter, söka enhet och fråga vad som är bäst för Guds rike. Det menar André Jakobsson, som ser just där framtidens största utmaning – och möjlighet.

Från bön till handling – följeslagare lyftes fram som kyrkornas svar

Hur långt räcker förbön när människor lever mitt i krig och ockupation? Den frågan kom att prägla ett seminarium om Israel och Palestina i Almedalen. Samtalet kretsade inte bara kring utvecklingen i regionen, utan också kring vilka konkreta verktyg kyrkor redan har – och vilket ansvar de har att använda dem.