Det ligger i diakonens DNA att ryta ifrån!

Regeringen måste ta sig samman och lyssna på remissinstanserna och vidta andra åtgärder för att skydda barn från att hamna i tung kriminalitet. Det skriver en grupp diakoner från Göteborg.

När en demokratisk rättsstat inte längre litar till evidens eller remissinstanser som sitter på expertis inom sitt område då riskeras inte bara rättssäkerheten utan hela demokratin.

Regeringen vill sänka straffbarhetsåldern till 13 år, trots att det inte finns något som styrker den tanken. Snarare tvärtom. Det finns mycket som talar emot.
Barnkonventionen är idag svensk lag och FN:s barnrättskommitté rekommenderar att inte sänka straffbarhetsåldern och betonar att barn som begår brott ska rehabiliteras, inte straffas.
Advokatsamfundet anser att förslaget innebär ett långtgående avsteg från grundläggande rättsprinciper om särskilt skydd för barn. Flera barnrättsorganisationer och myndigheter som Rädda barnen, BRIS, Barnombudsmannen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten och Polisen är alla starkt kritiska till regeringens förslag.

Danmark sänkte straffbarhetsåldern till 14 år redan 2010. Två år senare höjde de tillbaka till 15 år. Anledningen? Brottsligheten bland 14-åringar ökade.

Detta till trots, avser nu Sveriges regering att gå emot gängse principer och avfärdar alla remissinstansers kritik mot förslaget.

Barn ska inte sitta i fängelse.
Barn saknar konsekvenstänk.
Barn ska skyddas från kriminalitet.

Som diakon har man fått uppdraget att vara de tystas röst. Vi tar barnen på största allvar och vill sätta dem i främsta rummet.
Vi diakoner är barnens röst och vi säger:
Nej!
Inga barn i svenska fängelser.
Regeringen måste ta sig samman och lyssna på remissinstanserna och vidta andra åtgärder för att skydda barn från att hamna i tung kriminalitet.

/Undertecknat av:

Manne Tunmats Åsehäll, Hanna Näverbrant, Ewa-Lotta Mattiasson, Blanche Terlegård, Elisabet Andersson, AnnSofie Olsson, Maria Brandin, Monica Johansson, diakoner, Nylöse pastorat

Ing-Marie Gustafsson, Charlotta Ljungdahl, diakoner, Torslanda-Björlanda församling 

Britt-Marie Bäckström, diakon, Öckerö församling

Annika Svensson diakon, Ulrika Stenbäck, diakoner, Backa pastorat

Erika Theil, diakon, Britt-Marie Hillby, diakoner, Lundby församling 

Maria Löfdahl, Anette Ljungberg, diakoner, Örgryte pastorat

image_pdfLadda ner som PDF

Läs mer

Domen kom; nu fortsätter kyrkans viktiga arbete

När en pastor döms för barnpornografibrott är det lätt att andas ut. Rättsstaten har gjort sitt, kapitlet är stängt. Men för de barn som finns i materialet är ingenting stängt. Och för kyrkan som rörelse återstår det viktigare arbetet.

Mellan hägg och syren – en tid för bön

Häggen blommar och syrenen doftar. Det är dags att stänga, så gott det går, och vända sinnet mot något större. Kyrkan världen över befinner sig i en av årets mest intensiva bönetider – och vi är inbjudna att vara med.

Robban Tjernberg: ”Kyrkan behöver hålla fast vid sitt centrum”

När samfundsgränserna blir allt mindre självklara tror Robban Tjernberg att kyrkans framtid ligger i större enhet, djupare generositet och ett tydligare fokus på det gemensamma centrumet: Jesus Kristus.

Varje generation gör upp med sina egna normer

Frikyrklighetens syn på alkohol har förändrats kraftigt. Men kanske säger diskussionen minst lika mycket om generationsmönster som om alkoholen i sig. Varje generation tycks behöva göra upp med sina egna normer – och låta andra göra detsamma.