Sändaren har denna vecka nåtts av uppgifter om att en utredning kring Equmeniakyrkans kyrkoledare är tillsatt och om att medarbetare i organisationen mår dåligt. När tidningen kontaktar kyrkan bekräftar George Olvik, tillförordnad samordnare för kommunikation i Equmeniakyrkan, att det under en tid funnits frågor om samarbete och förtroende inom kyrkoledningen.
– Vi har en situation i Equmeniakyrkan nu som kyrkostyrelsen tar väldigt allvarligt på, säger han.
Kyrkostyrelsen har anlitat externa organisationskonsulter vars uppdraget är inriktat på kyrkoledningens arbete och frågor om organisation, ansvar och mandat.
Organisationsförändringen förklarar inte allt
Equmeniakyrkan arbetade under våren fram en ny organisation som började gälla den 1 september. Som Sändaren tidigare rapporterat innebar omställningen att 23 tjänster skulle försvinna – 17 genom uppsägningar och sex genom att vakanta tjänster inte tillsattes. Bakgrunden var krav på en budget i balans.
Förändringen innebar även att en hel del ansvar och verksamhet flyttades ut till regionerna. De regionala kyrkoledarna fick ett utökat chefsansvar, även för verksamhet som tidigare legat nationellt.
Mer av ledningsansvaret samlades därmed i kyrkoledarkollegiet: kyrkoledare Karin Wiborn, biträdande kyrkoledare Niklas Piensoho samt de sju regionala kyrkoledarna.
Enligt George Olvik pågår fortfarande arbetet med att få de nya rollerna, ansvarsfördelningen och mandaten att fungera i praktiken. Men han understryker att organisationsförändringen bara är en del av den problematik som nu genomlyses med hjälp av konsulter.
– Man ska inte dra slutsatsen att organisationsförändringarna förklarar hela situationen.
Hur ska man förstå uppgifterna om kyrkoledarna – handlar det om enskilda personers ledarskap, samarbetet mellan dem eller organisationen?
– Situationen kan inte begränsas till den ena eller andra kyrkoledaren, säger George Olvik och förklarar att frågor om hur ledarskapet fungerar i den nya organisationen nu utreds, exempelvis hur ansvar och mandat fördelas och hur nära kyrkoledningen finns det dagliga arbetet.
De regionala kyrkoledarna intervjuas nu individuellt av konsulterna och får ge sin bild av hur kyrkan leds. Enligt Olvik har konsulterna arbetat i ungefär två veckor, något slutdatum för deras arbete är inte känt. På Sändarens fråga om skyndsamhet framhåller han att kyrkostyrelsen arbetar aktivt med frågorna, men att arbetet också måste få ta den tid som krävs när människor berörs.
– Vissa processer bör man vara försiktig med att skynda på.
Facket begär arbetsmiljöanalys
Parallellt med kyrkostyrelsens konsultarbete har arbetsmiljöfrågorna även lyfts av facket. I måndags, den 2 november, skickades en begäran om en risk- och konsekvensanalys, med en skrivelse från skyddsombudet bifogad, säger George Olvik och lägger till att skyddsombudets skrivelse lyfter frågor som inte enbart handlar om organisationsförändringen utan ledarskapet och hur det bedrivs i allmänhet.
Konsultarbetet och risk- och konsekvensanalysen utifrån fackets begäran är alltså två delar av det arbete som nu pågår.
Kyrkostyrelsen arbetar enligt George Olvik med analysen och ska ta fram ett konkret åtgärdsprogram.
– När det är medarbetare som far illa tar ledningen det på jättestort allvar, förstås.
Enligt uppgifter till Sändaren har visselblåsarfunktionen används för att peka på ledarskapsbrister.
– Det är inget jag kan kommentera, men om uppgifter kommit från visselblåsare så beaktas de och tas på allvar. Men jag vill framförallt framhålla det arbete som nu följer på fackets begäran.
Hans förhoppning är att den fackliga processen ska hjälpa arbetet med arbetsmiljöfrågorna och de förändringar som kan behövas.
– Där finns det struktur och ordningar för hur man jobbar kring de här viktiga frågorna om arbetsmiljö.
Enligt Olvik samarbetar kyrkoledningen med facket och är måna om att föra en konstruktiv dialog kring hur de frågor som har lyfts ska tas om hand och vad de ska leda till för eventuella förändringar.
Fortsatt förtroende för kyrkoledarna
George Olvik säger att kyrkostyrelsen har fortsatt förtroende för både Karin Wiborn och Niklas Piensoho som kyrkoledare, men understryker återigen samtidigt att signalerna om arbetsmiljön tas på allvar.
Han säger att kyrkostyrelsen vill vara öppen med vad den vet och vad den gör, men påpekar också att hänsyn till berörda människor – både i yttersta ledning och på övriga platser i organisationen – behöver vägas in.
– Vi kan inte diskutera detaljerna i pågående personalärenden.
Dessutom är han mån om att de olika processerna nu får ha sin gång och att resultatet får vänta på sig.
– Exakt vad det här leder till vet vi ju inte än.
