Gemensam framtid inleder sin verksamhet med att fråga om kyrkan är relevant.  Det är rätt och djärvt att vända sig utåt och försöka se vilka människors förväntningar är. Men det är en prövning för självförtroendet.
Analysföretaget Kairos Futures undersökning åt Gemensam framtid om svenskars uppfattningar om kyrkor och deras trovärdighet ska hanteras försiktigt.  Det är alltid svårt med intervjuundersökningar, särskilt som det blir så smärtsamt uppenbart här att kyrka och församlingsengagemang inte intresserar svensken i gemen. Något enkelt tillväxthopp eller några belägg för den omtalade återsakraliseringen av Sverige ger inte Kairos.
Att över 90 procent av de tillfrågade tror att kyrkorna kan vara relevanta, säger mest att de inte är det i dag.  4 av 10 tror inte att det finns någonting alls som kyrkorna kan göra för deras egna liv.  Gudstjänster och hjälp att ta till sig det kristna budskapet skulle bara intressera ca 15 procent.
Föga överraskande anser de intervjuade att kyrkan ska hjälpa ekonomiskt utsatta, stödja och bedriva själavård i kris, hålla gudstjänster och ha barn- och ungdomsarbete.  Internationell solidaritet och flyktingengagemang får anmärkningsvärt nog inte lika höga sociala poäng.  Bibelstudier och  musik hamnar ännu lägre. Att kyrkan ska delta mer i den politiska debatten vill bara 10 procent.
Att vara kristen och kyrka är att i Jesu efterföljd vara till för den andre. För den skull kan en kyrka inte välja väg enbart utifrån vad folk ser som trovärdigt. De svarandes prioriteringar återspeglar i viss mån en tidsanda av bristande internationellt och politiskt ansvarstagande som kyrkan inte borde få anamma.  
Allra minst angelägen som organisation är frikyrkan.  Bara 6 procent av de tillfrågade anser att "frikyrkor i allmänhet " tillhör de mest trovärdiga krafterna i samhället.  Föga tröst finns i att förtroendet för organisationer över lag är lågt.  Svenska kyrkan med 36 procent tillhör faktiskt de mer trovärdiga.
Vad ska då Gemensam framtid göra i ett så dystert utgångsläge?  Det finns mycket i undersökningen där människors förväntan och den nya kyrkans självbild trots allt möts.  Men låt oss inse att också en angelägen kyrka kommer att vara en minoritet..
 Det är något tragiskt med det frikyrkliga. Under årtionden kämpade GF-samfunden för att värna om begreppet frikyrka mot föreställningar om "frireligiösa". Frikyrkan var något fint som byggde på personlig bekännelse och respekt för vars och ens sanning, stod fri från statsmakten och för demokratiska beslutsformer och samhällsansvar.
Den "frikyrka" som saknar svenskarnas förtroende är med all sannolikhet något annat. Gemensam framtid har förlorat "frikyrkan" till andra rörelser och en förödande mediebild. Våra grundläggande värden är viktiga att återfinna och utveckla. Men det är knappast meningsfullt att söka återvinna "frikyrkan". Det blir svårt nog att över huvud taget bli kända som kyrka och  för vad vi tror och vill. Gemensam framtid är inte ens ett namn utan bara en riktning.