I år är det sjuttio år sedan fredsslutet.

Fortfarande finns överlevande från Nazitysklands fasor som kan vittna om krigets verkliga ansikte. Och så finns bilderna kvar. Och filmerna. Verkliga och fantiserade fasor.

Med tiden starkt understött av filmindustrin med allt från hjältarna från Telemarken till Schindlers list eller The Imitation Game.

Människan behöver viss spänning i tillvaron. Men det borde sluta där.

För samtidigt som TV vevar fredsfirandet på Kungsgatan om och om igen, så pågår upprustningen i vårt närområde.

Ett allt starkare muller från Ukraina, där president Petro Porosjenko befarar en rysk invasion efter nya hårda strider i Donetsk.

Och det är ju inte bara här; hela vår omvärld har under senare år blivit alltmer instabil och hotfull, inte minst i Mellanöstern.

Som enskild person kan man kanske inte göra så mycket annat än att hålla sig informerad och stötta de fredsinitiativ som finns.

En bra informationsplattform är det nya nätmagasinet Mänsklig Säkerhet. Ett politiskt oberoende initiativ som drivs på ideell basis med syfte att bredda och fördjupa den säkerhetspolitiska debatten.

Nätmagasinet är en ambitiös satsning som förverkligas genom en rad skribenter med olika kunskap och åsikter. Här samlas artiklar i så olika ämnen som ”Håller IS på att etablera sig på Gazaremsan”, eller ”Varför det behövs fler kvinnor som internationella medlare”.

Här får vi också veta att det är fler fredsbyggande initiativ som skapar verklig fred och vad begreppet mänsklig säkerhet egentligen innebär.

För både krig och fred smittar och sprider sig över gränser, skriver Joakim Kreutz, fred- och konfliktforskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet. Att både demokrati och ekonomisk utveckling effektivt förhindrar krigsbacillernas spridning vet vi. Men för att komma dithän krävs det att omvärlden tillsammans förordar konfliktlösning och samarbete istället för att sponsra våldsanvändning, skriver Kreutz.

Han visar också att det inte i något fall har visat sig möjligt att bygga regional stabilitet genom att bistå de stridande med mer vapen.

Däremot ger samarbete och fredsbyggande resultat, visar all forskning, och   dessutom är det väldigt mycket billigare än militär upprustning.

Det är svårare än det låter.

”Det finns en risk att man beskylls för att inte ta ett hot på allvar, skriver Kreutz, och manar oss att inte överreagera i Ukrainakonflikten.

Sedan föreslår han att Sverige bör satsa minst lika mycket på att stärka samarbete och bidra till konfliktlösning som till eget försvar.

Margareta Ingelstam, som tillsammans med säkerhetsforskaren Robert Egnell, och DN:s och Sändarens tidigare chefredaktör Anders Mellbourn, står bakom nätmagasinet, förklarar i en artikel vad icke-våld egentligen är; ett tydligt motstånd av icke-aggressiv karaktär.

Det finns förstås mycket mer att läsa i magasinet och med kursen satt mot en fredligare värld, tycks utrymmet stort för nya argument, perspektiv och kunskap till den säkerhetspolitiska debatten.

Den som vi alla så väl behöver delta i. Eller åtminstone tillgodogöra oss.