Snart ligger antalet arbetslösa ungdomar i Sverige på omkring 25 procent. Läs det en gång till: tjugofem procent. Alltså har var fjärde ung människa under 25 ingen vettig sysselsättning.

Anledningarna är förmodligen flera.

Turordningsreglerna vid uppsägningar, det vill säga sist in först ut, höga ingångslöner och dålig matchning mellan utbildning och jobb bland annat. Politikerna sliter sitt hår; mer eller mindre realistiska förslag mot ungdomsarbetslösheten duggar tätt i dessa budgettider.

Men det strukturella problemet kommer man inte åt genom att lappa och laga. För av någon anledning är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan unga och äldre, större här än i andra europeiska länder.

Det visar bland annat en undersökning som SCB gjorde 2011 över ungdomsarbetslösheten i nio EU-länder.    

Den visar också att det faktiskt inte går att hitta en enskild förklaring till skillnaderna i nivån på arbetslösheten mellan Sverige och övriga länder.

Däremot vet vi att de arbetslöshetssiffror siffror som Tyskland och Österrike uppvisar beror på lärlingssystemet. Nästan en fjärdedel av alla studerande mellan 15 och 24 år där är lärlingar och räknas som sysselsatta i  statistiken. De får också i allmänhet jobb efter den skräddarsydda utbildningen, som för övrigt betalas av företagen. Kanske skulle det vara en väg att gå även för Sverige. Här är antalet lärlingar under en procent.

Men lärlingssystemet i Tyskland har funnits i hundratals år och att nu bygga upp det igen i Sverige lär vara svårt. Det finns andra möjligheter, även i sammanhang utanför kommun och arbetsförmedling.

Det är exempelvis viktigt att ha ett fungerande nätverk. Ekonomie doktor Peter Håkanssons forskning visar att sannolikheten för arbetslöshet minskar med 80 procent för den som är med i en förening och andra sammanhang, helst sådana där inte alla är i samma situation eller ålder.

Församlingar är ett sådant sammanhang. Ett av de få faktiskt, där kunskap, erfarenhet och kontakter från vitt skilda områden i samhället samlas. Erfarenheter som borde kunna utnyttjas mer än i dag.

Under Kyrka Arbetslivs höstmöte i oktober, då temat var Unga utanför arbetslivet, gavs flera exempel på församlingsengagemang. Ett kom från Gislaveds frikyrkoförsamling som, i samarbete med Arbets- förmedlingen, placerar långtidsarbetslösa i praktik på sitt Café Holmen. En win-winsituation för både praktikanter och församling, som nu fått möjlighet att utöka verksamheten och öppettiderna väsentligt. Även Hela människan har flera projekt för arbetslösa ungdomar igång och olika kontaktskapande grupper finns lite varstans.

Det finns mängder av andra sammanhang där ungdomar behövs och kan göra nytta, med eller utan betalning. Ideellt arbete ger erfarenheter och gemenskap och är nog så viktigt på cv:t. Och så detta att våga lämna tryggheten och flytta. Inte bara till närmaste större stad. För nu måste vi alla våga tänkta nytt. Både i samhälle och kyrka. Det gamla vägarna fungerar inte. Det är dags att prova nya.¶