Lösningen att genom en surrogatmoder säkra familjens fortlevnad vid ofruktsamhet prövas redan tidigt i första Mosebok när slavflickan Hagar får föda det barn som Abraham och hans hustru Sara inte kan få tillsammans. Följderna blir som bekant inte lyckliga trots de mest patriarkala förutsättningar och trots att Herren värnar om Hagars son.
Att surrogatmödraskap nu ska utredas i Sverige kan möjligen motiveras av familjerättsliga skäl för att värna om barnets rättigheter. Men att detta skulle kunna bli ett allvarligt alternativ för par som inte kan få barn är obegripligt. Det verkar teoretiskt tänkt för ett dystopiskt harmoniskt samhälle med total ekonomisk, social och känslomässig jämlikhet, ett i alla bemärkelser könlöst sammanhang. I den verkliga världen är surrogatmödraskap oförenligt med både jämlikhet och jämställdhet.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR