Det är dags att skapa en protestantisk sociallära för social och ekonomisk rättvisa. Rätt och rättfärdighet går som en röd tråd genom Bibeln.
Om man söker efter ord som rättvisa, rättfärdighet, rättsinnig och rättfärdiggöra i Biblisk Ordbok (från 1949) upptar det hela tio spalter, allt med hänvisningar från Bibelns första blad till det sista.
Det börjar med Kains rop, ”skall jag ta vara på min broder” och fram till Uppenbarelsebokens tal om nya himlar och en ny jord. Jesus kom för att frälsa världen. Vi kan ju fundera på vad det betyder. Fler medlemmar i kyrkorna, fler missionärer i socialt och evangeliskt arbete eller en värld i fred och rättvisa. Det kanske betyder allt detta tillsammans. Både GT och NT domineras av sökandet efter rättfärdiggörelse.
Kungälvs missionsförsamling tog upp frågan om en Protestantisk Sociallära på sitt årsmöte. Resultatet blev en motion till Kyrko-konferensen. I motionen menade församlingen att den, efter det att Kyrkostyrelsen (och den nya kyrkan Gemensam Framtid) arbetat igenom frågan skulle skicka den vidare till Sverige Kristna Råd. Där finns emellertid andra kyrkofamiljer, som de ortodoxa kyrkorna och den katolska kyrkan. Det hoppas vi inte blir en orsak till avstyrkan. Kyrkans ledning vet nog hur frågor ska hanteras för att gå vidare till högre kyrko-instanser.
Man skulle ur Bibeln kunna dra den slutsatsen, att rätt och rättfärdighet dominerar den kristna kyrkan, och i debatten inom våra kyrkliga och kristna tidningar. Så är det ju inte. De privatmoraliska frågorna dominerar. De är inte oviktiga men de har fått ett alldeles för stort utrymme. En hel dag ägnades på 2010-års Kyrkokonferens åt om man skulle viga homosexuella par eller inte. Om rättfärdighet sades nästan inte ett ord om man undantar den evangelikale pastorn Jim Wallis från USA och missionsföreståndare Karin Wiborns uppfordrande predikan.
Kanske beror det på att social rättvisa är en svår fråga, och kanske framförallt att de rör vår egen ekonomi i till exempel frågan om fördelning av jordens resurser. Vi skulle inte behöva se all denna fattigdom i världen om rättvisan fick dominera. Men vi tar den med jämnmod och skickar en slant till någon hjälporganisation i stället för att arbeta för en utjämning.
Katolska kyrkan har en sociallära. Diakonia har skrivit om det i ett viktigt dokument ”Social och ekonomisk rättvisa”. Metodistkyrkan har utarbetat ”Sociala principer” på 16 sidor. Dessa dokument borde kunna vara en bra utgångspunkt för den nya kyrkan ”Gemensam Framtid” att arbeta vidare på och fram till en Protestantisk Sociallära.
Det saknas således inte ansatser till social och ekonomisk rättvisa inom den samlade protestantiska kyrkofamiljen. Men det saknas, så vitt vi vet, en samlad sociallära. En sådan behövs, menar vi.
Det här är alltså en större fråga än bara för vår nya kyrka att behandla men den borde kunna börja där för att sedan föras vidare.
Den katolska socialläran tar upp frågor som rättvisa, miljö, fred, vapenhandel, rasism, konsumtionssamhället, kapital och arbete, etik och liknande problemställningar sedda ur ett kristet-katolskt perspektiv. Man fortsätter ”Arbete kommer före kapital, människa före maskin, subjekt före objekt och person före funktion.”
Bibelordet är ju detsamma för katoliker och protestanter men det finns naturligtvis olika tolkningar. Den katolska läran talar om subsidiaritetsprincipen i sociala sammanhang — den har också en annan betydelse, nämligen att politiska beslut ska fattas så nära människans tillvaro som möjligt — men i det här sammanhanget lutar den åt att prioritera välgörenhet före rättfärdighet.
Bibeln skrevs för flera tusen år sedan. Vi lever nu i en annan värld. Då levde man under diktatur, nu har vi demokrati och kan förändra världen omkring oss. Här borde kristna stå i första ledet för rättfärdighet. Vi har också att möta människorna på deras eget plan. Kyrkan håller på, att som PA Sahlberg säger i Sändaren (9/2011): ”Vi har inte förstått hur ny vår värld är!” och han fortsätter: ”Jag tror inte vi förstår hur främmande vi blivit för vår tids människor.”
Vi har inom kyrkorna i Sverige personer som har god kompetens och som kan ingå i en kommitté för att utreda denna fråga. Det borde vara lätt att leta upp framträdande teologer, ekonomer och socialvetare.
Den ”Gemensamma kyrkan” kan också, det är vi säkra på, finna vägar att nå vidare ut i den protestantiska världen — om den vill.
Hur som helst är detta en viktig fråga som inte bör glömmas bort i vimlet av andra frågor inför samgåendet till en ny kyrka.
Markis Morgensterns
Evert Svensson
Det börjar med Kains rop, ”skall jag ta vara på min broder” och fram till Uppenbarelsebokens tal om nya himlar och en ny jord. Jesus kom för att frälsa världen. Vi kan ju fundera på vad det betyder. Fler medlemmar i kyrkorna, fler missionärer i socialt och evangeliskt arbete eller en värld i fred och rättvisa. Det kanske betyder allt detta tillsammans. Både GT och NT domineras av sökandet efter rättfärdiggörelse.
Kungälvs missionsförsamling tog upp frågan om en Protestantisk Sociallära på sitt årsmöte. Resultatet blev en motion till Kyrko-konferensen. I motionen menade församlingen att den, efter det att Kyrkostyrelsen (och den nya kyrkan Gemensam Framtid) arbetat igenom frågan skulle skicka den vidare till Sverige Kristna Råd. Där finns emellertid andra kyrkofamiljer, som de ortodoxa kyrkorna och den katolska kyrkan. Det hoppas vi inte blir en orsak till avstyrkan. Kyrkans ledning vet nog hur frågor ska hanteras för att gå vidare till högre kyrko-instanser.
Man skulle ur Bibeln kunna dra den slutsatsen, att rätt och rättfärdighet dominerar den kristna kyrkan, och i debatten inom våra kyrkliga och kristna tidningar. Så är det ju inte. De privatmoraliska frågorna dominerar. De är inte oviktiga men de har fått ett alldeles för stort utrymme. En hel dag ägnades på 2010-års Kyrkokonferens åt om man skulle viga homosexuella par eller inte. Om rättfärdighet sades nästan inte ett ord om man undantar den evangelikale pastorn Jim Wallis från USA och missionsföreståndare Karin Wiborns uppfordrande predikan.
Kanske beror det på att social rättvisa är en svår fråga, och kanske framförallt att de rör vår egen ekonomi i till exempel frågan om fördelning av jordens resurser. Vi skulle inte behöva se all denna fattigdom i världen om rättvisan fick dominera. Men vi tar den med jämnmod och skickar en slant till någon hjälporganisation i stället för att arbeta för en utjämning.
Katolska kyrkan har en sociallära. Diakonia har skrivit om det i ett viktigt dokument ”Social och ekonomisk rättvisa”. Metodistkyrkan har utarbetat ”Sociala principer” på 16 sidor. Dessa dokument borde kunna vara en bra utgångspunkt för den nya kyrkan ”Gemensam Framtid” att arbeta vidare på och fram till en Protestantisk Sociallära.
Det saknas således inte ansatser till social och ekonomisk rättvisa inom den samlade protestantiska kyrkofamiljen. Men det saknas, så vitt vi vet, en samlad sociallära. En sådan behövs, menar vi.
Det här är alltså en större fråga än bara för vår nya kyrka att behandla men den borde kunna börja där för att sedan föras vidare.
Den katolska socialläran tar upp frågor som rättvisa, miljö, fred, vapenhandel, rasism, konsumtionssamhället, kapital och arbete, etik och liknande problemställningar sedda ur ett kristet-katolskt perspektiv. Man fortsätter ”Arbete kommer före kapital, människa före maskin, subjekt före objekt och person före funktion.”
Bibelordet är ju detsamma för katoliker och protestanter men det finns naturligtvis olika tolkningar. Den katolska läran talar om subsidiaritetsprincipen i sociala sammanhang — den har också en annan betydelse, nämligen att politiska beslut ska fattas så nära människans tillvaro som möjligt — men i det här sammanhanget lutar den åt att prioritera välgörenhet före rättfärdighet.
Bibeln skrevs för flera tusen år sedan. Vi lever nu i en annan värld. Då levde man under diktatur, nu har vi demokrati och kan förändra världen omkring oss. Här borde kristna stå i första ledet för rättfärdighet. Vi har också att möta människorna på deras eget plan. Kyrkan håller på, att som PA Sahlberg säger i Sändaren (9/2011): ”Vi har inte förstått hur ny vår värld är!” och han fortsätter: ”Jag tror inte vi förstår hur främmande vi blivit för vår tids människor.”
Vi har inom kyrkorna i Sverige personer som har god kompetens och som kan ingå i en kommitté för att utreda denna fråga. Det borde vara lätt att leta upp framträdande teologer, ekonomer och socialvetare.
Den ”Gemensamma kyrkan” kan också, det är vi säkra på, finna vägar att nå vidare ut i den protestantiska världen — om den vill.
Hur som helst är detta en viktig fråga som inte bör glömmas bort i vimlet av andra frågor inför samgåendet till en ny kyrka.
Markis Morgensterns
Evert Svensson
,
LÄGG TILL NY KOMMENTAR