Just nu är det som vi njuter mest av naturen, vi svenskar. Badar, solar, och vandrar i skogen. Allt det där. För det smygande hotet omkring oss syns ju inte, annat än att det möjligen är lite mer alger i vattnet än förr. Och någon annanstans, fast inte här, är det översvämningar, tornados eller extrem torka. Nästan alltid numera, faktiskt.
Ledare
|
Klimatet kommer någon annan förhoppningsvis att fixa så småningom. Nu när hela etablissemanget blivit till en enda gröt av politiskt korrekta miljökramare som utan att vare sig rodna eller darra på manschetten saluför allt från instängda höns, till grävskopor och tung industri som ekologiskt, kravmärkt och miljövänligt.
Symptomatiskt är väl att även en stor biltillverkare som Volvo numera delar ut prestigefyllda miljöpris
I höstas var det Gretchen Daily, professor i miljövetenskap vid Stanforduniversitetet, som fick priset.
Och visst är det riktigt och bra att det numera finns en samhällelig samsyn om att miljön är i fara. Visst har det hjälpt. Många gifter har försvunnit ur naturen och enskilda miljöprojekt har gjort stor skillnad lokalt. Men samtidigt spyr många kolkraftverk fortfarande ut sitt orenade avfall och det ryska smältverket i Nikel på Kolahalvön lär ensamt stå för mer utsläpp i havet än hela Norge.
Vi är, kort sagt, fortfarande på väg åt fel hål l- i ett rasande tempo. Det sista decenniet har CO2-utsläppen nått nya oanade höjder medan vi klistrar på en kravmärkt etikett, lättar på gasen lite och fortsätter som förut..
För grundproblemet är ju faktiskt att alla dessa klimatsmarta, ekologiskt kompenserade varor ändå produceras-till mer eller mindre stora kostnader för miljön.
Och vi köper. Thailandsresor, nya mobiler och bensin .
Under tiden stiger temperaturen.Världen kommer förmodligen att bli åtminstone 4 grader varmare, även om vi lägger om kursen här och nu.
Om effekterna av en sådan temperaturhöjning finns betydligt mer vederhäftig läsning än på denna ledarsida. Men naturkatastroferna lär inte bli färre och vid polerna kommer det definitivt att bli varmare. Där går uppvärmningen snabbare, och effekterna i det känsliga ekosystemet bli så mycket större.
Istället för att då slå back och helt om räknar oljebolag och stater istället med att lättare få upp olja och forsla varor i ett isfritt varmare Arktis.
Det är ju ganska underligt om nu befolkningar och konsumenter faktiskt inte vill det.
Samtidigt är det svårt att föreställa sig ett fungerande samhälle som inte alls bygger på ett vinsttänkande. Och som raskt kan byggas upp på några år.
Gretchen Daily, som nu gästforskar på Stockholm Resilience Center tror att den gordiska knuten kan lösas med så kallade ekosystemtjänster.
Ett slags prislappar på naturen med höga avgifter på alla utsläpp och en möjlighet för alla inblandade att få en gemensam formel för naturens värde.
Hennes tankar har redan fått stort genomslag världen runt, men hon saknar inte kritiker som menar att prislappar på naturen är cyniskt och kan leda till att ängar och sjöar ses som vilken vara som helst.
Men Gretchen Daily, menar att också ekosystem måste analyseras utifrån en mall som vi förstår, vinst och kostnad, för att skogar och berg kan rena vatten, eller att insekter bidrar till ökade skördar.
Naturliga fakta parad med grön teknologi kanske kan vara lösningen. Utvecklingen kommer att gå med blixtens hastighet den dag det inte längre lönar sig att borra i havsdjupen efter olja eller att bryta kol.
Under tiden kanske du och jag inte kan göra så mycket åt kolkraften, men vi kan utöva konsumentmakt - och träna oss i att avstå.
,
LÄGG TILL NY KOMMENTAR