Av allt som går att äta så hamnar bara knappt hälften på våra tallrikar

Klockan närmar sig midnatt, det är tisdag och det är dags att ta hand om nattens skörd. Frukten ska tvättas, grönsakerna ansas, det mesta av brödet och bullarna läggas i påsar för att frysas in. Vi har varit och dumpstrat. Dumpster betyder container på engelska och dumpsterdiving innebär att man letar mat i affärernas containrar, som ofta står placerade bakom butiken.

Nu var det ett tag sedan jag iklädde mig stövlar, regnbyxor, pannlampa och plasthandskar för att dyka ner i en container, eftersom jag jobbar om dagarna och inte orkar vara uppe så sent. Var det så att jag inte hade råd med mat innan jag hade fast dagjobb? Nej, det var inte orsaken till de nattliga containerbesöken. Enorma mängder fullgod mat slängs alldeles i onödan vilket gör mig arg då det krävs stora resurser för att producera mat, dessutom lever nästan en miljard människor i hunger.

Författaren Tristram Stuart har tittat närmare på hur mycket mat som slängs i onödan. Om man räknar bort det oundvikliga svinnet så finns det i den rika delen av världen dubbelt så mycket mat jämfört med vad som äts. Krav på helt perfekta grödor gör att mycket inte ens lämnar gården.

I butiker, på restauranger och i hemmen slängs det också mycket mat. Som sagt, så mycket att av allt som går att äta så hamnar bara knappt hälften på våra tallrikar. Jag blir oerhört upprörd över detta. Särskilt med tanke på att för allt som slängs så har det gått åt vatten, transporter, kemiska gödnings- och bekämpningsmedel helt i onödan. Inte nog med att vi människor bidrar till miljö- och hälsoproblem genom våra odlingsmetoder — mycket av det som odlats äts inte ens upp! Om man tänker på världens mest besprutade livsmedel, bananen, så känns det som en skymf mot odlaren och ekosystemet där bananen odlas om hälften av resultatet av mödan inte ens blir till mat, utan i bästa fall biogas.

Detta med dumpstring, att rädda mat ur containrar, är ett sätt att visa misstycke mot detta genom att ta saken i egna händer. De senaste åren har det dock hänt mycket i livmedelsbutikernas hantering av matsvinn. Många kedjor har utvecklat sina ordersystem så att man inte ska behöva slänga så mycket, mer och mer matsvinn hamnar i biogasanläggningar och i många affärer kan man köpa varor med kort datum till rabatterat pris. Vissa butiker skänker varor som är på väg att gå ut till välgörenhetsorganisationer och andra lagar dagens lunch av grönsaker som inte längre ser helt perfekta ut. Hemma kan vi tacka Gud för maten och öva oss att se maten som en välsignelse. Genom att det som inte går åt blir till en matlåda eller en del av en ny maträtt visar vi respekt för maten, jorden och Skaparen. ¶