Ingen blir terrorist bara för att tåget inte stannar i Skövde. Men all nedlagd service signalerar att samhället inte är för alla. Vibeke Olsson ser ett samband mellan utanförskap och extremism.
Det är inte alltid lätt att se vad som verkligen sker i det som synes ske.
Nästan ingen pratade om avregleringen av finansmarknaden 1985. De flesta av oss märkte ingenting.
Nu får vi äta de bittra frukterna av den tysta, nyliberala statskuppen. Nu sitter vi där med riskkapitalbolag i vård och omsorg, skola och barnomsorg, med bemanningsföretag och andra osäkra jobb, med försenade tåg.
Snart börjar MTR köra tåg mellan Stockholm och Göteborg. MTR är baserat i Hongkong. Dit går deras vinster. De har självfallet inget intresse av att tåg ska stanna i Kramfors.
En snabb titt på Sveriges karta borde räcka för att inse att marknadskrafterna inte kan tillgodose våra behov; Sverige är ett stort, glesbefolkat land.
Många påpekar att Sverige dras alltmer isär. Klyftorna ökar mellan olika samhällsklasser och olika delar av landet.
På Stockholms central finns minst tjugo caféer av olika slag — jag brukar räkna dem i minnet om jag inte kan somna och tappa bort mig på så där tjugoen.
På Söderhamns resecentrum håller en tapper man ensam ett café, där kan man få fika med Delicato-bit, korv med bröd eller ”Big Meal”. Han har inga morgontidningar eller veckotidningar. Frukt ligger i en liten korg.
Det hjärtslitande är att skyltarna sitter kvar från den tid då caféet var som en liten närbutik, skyltar med ”fryst” och ”specerier” som inte längre finns.
Resebutiken är borta som nästan överallt. Den tappre, vänlige mannen i caféet är helt ensam på Söderhamns resecentrum, som dessutom ligger långt utanför centrum.
Nu diskuteras på fullt allvar att alla tåg mellan Stockholm och Göteborg inte ska stanna i Skövde, en medelstor stad med högskola och stora industrier.
Utanförskap i sig föder inte extrema åsikter och terrorism, påpekar socio-
loger. Det finns till exempel inga romska terrorgrupper.
Det krävs medvetna våldsideologier, utprånglade till mottagliga ungdomar för att terrorism ska uppstå.
Det är inte bara människor ”i utanförskap” som kan drabbas. Lärdomarna från 1900-talets bestialiska diktaturer är att det är vem som helst, ”din grannes son”, som det heter i en bok om torterarna i Greklands militärjunta.
Men att marginalisering kan föda frustration och hat som extremisterna kan använda torde stå utom allt tvivel.
Självfallet blir ingen terrorist för att resebutiken i Söderhamn är nedlagd eller för att tåget inte stannar i Skövde. Ändå finns det ett samband. Nedlagda servicefunktioner och tåg som blåser förbi signalerar frånvaron av idén om ett samhälle för alla.
Men idén om ett samhälle för alla ger oss verktyg att kämpa för rättvisa, medkänsla, trygghet och delaktighet.
De nyliberala idéerna om individens frihet leder vilse. För vi behöver varandra.Det finns ingen frihet utan grundläggande trygghet.
Den extrema individualismen leder till ofrihet. Vi blir fastlåsta i osäkra jobb, belånade lägenheter, fattigdom på grund av utförsäkring.
De flesta av oss märkte ingenting när finansmarknaden avreglerades. Nu ekar talet om ökad rörlighet, samtidigt som mackarna läggs ner och tågen blåser förbi oss.
Det är dags att vända om till ett samhälle för alla.
KOMMENTARER