Innebörden av den ilskna handskrivna lappen är inte glasklar för alla. Vad har diskberget eller tvättmaskinsluddet med mig att göra? Om du inte förstår — läs mellan raderna.
Din mamma jobbar inte här, står det i köket på en del arbetsplatser. Man kan ju tro det handlar om förvirrade vänner som gått vilse på ett demensboende, men icke. På arbetsplatser med tillsynes logiskt tänkande människor som rör sig i och runt fikarummet med jämna mellanrum kan det förekomma lappar med sådan text. Ofta handskrivna och till sin natur lite ilskna bokstäver, eller kanske uppgivna. De brukar luta lite åt höger om jag minns rätt. Just de två känslorna ilska och uppgivenhet vill gärna gifta sig med varandra, som det så fint heter. En uppgiven människa kan bli lite ilsk och en ilsken typ kan känna sig uppgiven.
Jag vet, det är inte jämt så. Men jag tycker om att generalisera. Allting blir så mycket enklare när man kan dela in livet och få ordning på allting. Särskilt andra människor. Det finns små fack för alla, så det bara är att anpassa sig och bli en liten fyrkant.
Trots den tydliga informationen om att mamma arbetar någon annanstans eller kanske till och med gått och blivit pensionär, så växer disken över alla bräddar på arbetsplatser med sådana allmänna utrymmen. Muggar staplas på varandra eller lirkas ner i överfulla diskhoar.
Men egentligen är det inte så konstigt. Särskilt inte för mig som tycker allt blir mycket lättare när jag får dela in och sortera upp så här, göra allt klart och tydligt. Vad har en överfull diskbänk i ett fikarum med mammas arbetsplats att göra? Svaret på frågan har jag naturligtvis också. Det betyder allt eller inget.
Om du har liknande drag som mig eller är en betydligt mer fritänkande och generös typ så betyder lappen olika saker. En sådan som har ett logiskt tänkande och gärna lagom många muggar på diskbänken när fikarasten är slut tolkar meddelandet som en särskild hälsning som kan kopplas till disken medan jag och några till försöker komma på om meddelandet är roligt eller bara konstigt.
Det finns ingen logik i det hela, eller hur? Ungefär som man kan känna med den här krönikan. Vad är det människan vill få sagt, kanske du tänker. Men då vill jag säga att du ska vara glad att just du lever. Särskilt om du har en tvättstuga i källaren i hyreshuset där du bor och det står en lapp på torktumlaren med följande skrift, i klar lutning åt höger: ”den som inte tar bort luddet ska dö!”
Oj, det var otäckt. Eller kanske jag helt enkelt förstår att det är glädjande för nästa besökare om jag kan komma ihåg att rensa bort luddet från filtret innan jag avslutar mitt pass i tvättstugan.
”Förstår du vad du läser” frågar Filippos den etiopiske hovmannen på vägen mellan Jerusalem och Gaza. Han behövde vägledning in i ordet men kanske så småningom också en blick för det som inte står på raderna utan mellan dem.
Vilken utmaning att få tolka och försöka förstå berättelserna i den tid och kontext som är vår. En del står på raderna medan annat som också har stort värde berättas mellan dem. I de mellanrummen vill jag be om mod att vara mycket mer. Nu ska jag gå och diska min mugg, så det så!
KOMMENTARER