Det kanske är det Bibelns 5;2-metod innerst inne handlar om

5:2 Det går inte att gå många meter utan att bli påmind om det. På varje löpsedel, i varje gathörn lyser budskapet om den undergörande dieten. 5:2. Ät fem dagar, fasta två. Som den bibelnörd jag är kan jag inte låta bli att bläddra i mitt allra innersta referensbibliotek. Bibelns 5:2-resa börjar välvilligt passande med att Gud skapade oss och gav oss namnet ”Människa”. Det är en bra utgångspunkt till det nya livsidealet. Resten av Moseböckernas kapitel fem och vers två fylls av Faraos förhållande till Israel och alla de renhetsregler som krävs för ett friskare och sundare liv. Josua toppar detta genom att kräva en andra omskärelse, hur nu detta ska gå till. Men där ligger ribban. Här gäller det att inte fuska sig fram. I de följande böckerna är det också hårda bud och kamp som präglar dieten. Undantaget är Rut. Hennes budskap är för kortfattat för att kräva ett femte kapitel.

Från Första Samuelsboken till Nehemja är det fasta och avståndstagande som gäller sedan lättar Ester på förlåten. Med en erotisk ordvändning, som bara Ester mäktar med, flyttas vi in i hennes lustfyllda bildspråk.
Job tar oss givetvis ut ur drömmen och in i den tunga dietens verklighet igen, men både Psaltaren, Ordspråksboken och Predikaren ger oss faktiskt lite tröst i bedrövelsen. Höga Visan är givetvis bejakande och lustfylld och även Jesaja känns, trots sin lite bittra slutkläm, som om vi kan frossa oss fram en stund till. Men ganska raskt är vi inne i de kalorifattiga snårskogarna igen. Jeremina, Klagovisorna och Hesekiel är ingen frodig läsning precis. Gamla testamentet är nog att liknas vid fem dagar fasta och två dagar fest. Hur blir det då i Nya testamentet?

Jo, här frodas bejakelsen. Jesus undervisar i Matteus och håller sig nära vätskekontrollerna och Frutti di Mare i de andra tre evangelierna. Fastan är bruten. Apostlagärningarna dristar sig att tala om en allt större generositet. Romarbrevet exploderar i ett himmelskt överflöd men de två Korintierbreven tar ner oss på jorden igen. I Galaterbrevet 5:2 går Paulus i debatt med Josua (5:2) angående det gamla kära trätoämnet omskärelsen.
Flera av breven är så kortfattade att de aldrig kommer fram till det femte kapitalet, men i de andra är det kärleken och tjänsten som står i centrum. Det är kanske det Bibelns 5:2-metod innerst inne handlar om — att i kärlek stå till tjänst.

Jag ställde mig på vågen och insåg att jag var nog inte så viktig som jag borde. Uppenbarelsens slutkläm gav mig ändå bekräftelse på att en dags möda är värd den andra dagens triumf. Värdig eller inte hade jag ändå öppnat boken, brutit sigillet och bläddrat mig igenom både avståndstagande och generositet tack vare 5:2.