Jag längtar efter befriande rutiner

Jag tappade min förmåga att skriva bra när jag började på journalistutbildningen. Innan dess hade jag skrivit väldigt mycket på känsla och inspiration.

Men plötsligt lärde jag mig massor om skrivregler, språkliga rekommendationer och teorier bakom skrivandet. Och när jag började försöka använda de nya kunskaperna tappade jag mitt flow.

Sedan blev det såklart tvärtom. När mina nya kunskaper sammanfogades med min intuition blev jag mycket bättre.

Jag lärde mig förstå varför mina texter blev bra, eller mindre bra. Ramarna gjorde mig friare att ibland bryta mot alla regler, för att jag förstod vad jag gjorde och varför.

Jag kom att tänka på det när jag nyss utbrast: ”Jag längtar efter rutiner!” Kanske undrar du nu vad jag är för märklig typ. Efter pandemin vill vi väl bara släppa allt vad regler och restriktioner heter och göra vad vi vill?

Jo, absolut. Men i min långa ensamtillvaro – jag har jobbat hemma under pandemin och knappt haft andra aktiviteter – har jag behövt peppa upp mig själv inför sådant som annars nästan sker av sig själv: träffa andra människor, få vardagsmotion, äta bra och regelbundet, göra roliga saker och så vidare.

Det är lätt att tro att allt blir bättre utan regler och ramar – och det kan kännas så till en början – men det är inte sant.

Vi människor mår nämligen bra av rutiner. Det har visat sig att vi har en inre biologisk klocka, som gör att vi mår bäst av att till exempel äta och sova under vissa tider på dygnet.

Även i skapelseberättelsen finns en tydlig rytm, inte minst mellan skapande och vila, något som Jesus sedan bekräftar.

Kyrkoåret har också en rytm av fest och fasta, arbete och vila.

Det är energidränerande att ta beslut hela tiden. Om vi får för mycket information att ta ställning till fattar vi inga beslut alls, eftersom vi inte vet var vi ska börja.

Det är därför vi behöver rutiner – för att de saker vi långsiktigt mår bra av ska bli av automatiskt, men också för att vi ska ha energi att bryta mot vardagens ramar när det behövs.

Jag har sedan flera år tillbaka jobbat aktivt med att skapa en god rytm i mitt liv. Efter att ha funderat på vad som är viktigt på riktigt för mig, har jag försökt se till att det blivit en återkommande del av min vardag.

Min hemgrupp är ett bra exempel. Det är viktigt för mig att församlingen är en tydlig del i mitt vardagsliv och det är viktigt med långsiktiga relationer, där jag både får och kan ge.

Trots det känner jag ganska ofta efter en intensiv arbetsdag att det vore skönare att åka hem till min soffa. Men jag tar inte ett nytt beslut inför varje träff, utan åker dit oavsett – för att jag vet att jag mår bra av det. Och jag ångrar mig aldrig efteråt.

Så jag vill uppmuntra dig till att i sommar reflektera över hur du skulle vilja att din vardag i höst ser ut?

Vilka delar behöver du långsiktigt och kortsiktigt för att må bra? Kanske är det att köpa en ny bra cykel för att få in rörelse i din vardag? Att söka upp en hemgrupp för att få en nära kristen gemenskap som ses regelbundet?

Att bestämma med din partner eller vän att gå på konsert en gång i månaden?

Och sedan låta det bli en del av din livsrytm, sådant du inte tar beslut om utan planerar in och bara låter ske.

LINA MATTEBO
sandaren@sandaren.se

0 Kommentarer

KOMMENTARER