Fransk judinna: ”Detta är inte längre mitt hemland”

Sedan Hamas attentat den 7 oktober har antisemitismen ökat. I höstas exploderade siffran med över tusen procent i Frankrike.

Poliser anklagades för judehat

I dagarna anklagades franska ­poliser för judehat. Det var fredag eftermiddag och en 67-årig judisk kvinna hade precis handlat mat för shabbat. I stressen ska hon ha kört ned en parkerad motorcykel, utan att skada någon.
Poliserna anklagar henne för att ha vägrat visa id-kort, och förde henne till polisstationen i Parisförorten Créteil.
Där svimmade hon, vilket ordningsmännen vägrade tro på. En film som lagts ut på grävande sajten Mediapart visar hur en polis sätter handklovar på henne, släpar henne brutalt på golvet och sliter av peruken på henne.
”Att riva av min peruk är något av det värsta man kan göra. Hemma är mitt huvud täckt även på natten”, förklarar den ortodoxa kvinnan i medierna.
Hon känner sig skändad.
Efter en polisanmälan avskrevs först målet. Men nu har hon anlitat advokaten Arié Alimi, känd för att försvara muslimer som utsatts för polisvåld.

Ökade med över 1000 procent

Enligt statistiska uppgifter bekräftade av inrikesminister Gérald Darmanin ökade antalet antisemitiska akter med över tusen procent efter den 7 oktober fram till årsskiftet, jämfört samma period året innan. För hela året 2023 ligger ökningen på nära 400 procent.
– Siffrorna är fruktansvärda och framkallar ångest, kommenterade landets översterabbi, Haïm Korsia.
28-åriga Galilée, som planerar att emigrera till Israel, ett land i krig, nickar instämmande.
– Förr grät jag av kärlek till Frankrike när jag hörde nationalsången Marseillaisen. Nu gråter jag för att Frankrike inte längre känns som mitt hemland, säger Galilée som arbetar inom skönhetsbranschen.

Slipper antisemitismen i Israel

Hon ska göra sin alija, som är den judiska facktermen för någon som inte är född i Israel, men lämnar det land hen är född i och emigrerar till Israel.
Där vet Galilée att hon slipper antisemitismen.
– Solidariteten mellan judar är stor och armén bidrar också till säkerhet. Det kommer att ge mig lugn, säger hon när vi träffas utmed Seinefloden i Paris.

Får regelbundet höra svordomar

I Frankrike spottade en man på Galilée under graviditeten för sex år sedan och hon får regelbundet höra svordomar  om sitt ursprung.
– Det gör mig livrädd att antisemitismen kan dyka upp var som helst och när som helst på boulevarderna, säger Galilée som lämnat in sin ansökan hos organisationen ”Jewish Agency for Israel” i Paris.
I höst hoppas hon att sexårige sonen ska kunna börja skolan i det nya hemlandet.
På frågan hur hon känner för att flytta till Israel när landet befinner sig i krig, blir svaret:
– Det här är inte krig för mig. Det sker inte på Israels territorium. Hon svarar snabbt, som om det var väl genomtänkt.
– Israel måste få försvara sig mot attacken. Varför öppnar inte Egypten sina gränser och välkomnar palestinier? De borde visa ökad solidaritet nu.
68 000 franska judar har gjort sin alija mellan åren 2020–2022. Liberala tidningen L’Express skriver att ansökningarna ökat med 430 procent sedan krigets start.

650 000 judar bor i Frankrike

I Frankrike bor cirka 650 000 judar, det är flest av alla EU-länder.
– Alla kommer dock inte att ta steget fullt ut. En del  kommer att pröva lyckan i Israel, för att sedan återvända till födelselandet, ­säger forskaren Yann Scioldo-Zurcher.
Han är knuten till Frankrikes största forskningsinstitut CNRS.
– Man ska veta att livet i Israel är tuffare än inom EU, inte minst med tanke på militärtjänst­göringen, tillägger han.

Okänt hur många som återvänder

Hur många som återvänder är dock okänt. Forskaren säger att det är en väl bevarad statshemlighet.
Yann Scioldo-Zurcher oroar sig för att antisemitismen har blivit nästintill rumsren efter krigsstarten.
– Ingen bör glömma att flera attentat har riktats mot judar i Frankrike under ett tiotal år, ­påminner han om.
2012 attackerades en judisk skola i sydfranska Toulouse där bland annat tre barn dödades. ­Totalt har ytterligare ett tiotal personer av judisk börd mördats i Frankrike på senare år.
Samtidigt ser forskaren ljusglimtar.
– Vid flera tillfällen ställer sig icke judiska personer upp i offentligheten och stödjer landets judar.