Hur vi kan svara på ungas andliga sökande

På Equmenias höstkonferens Boost hade jag bjudits in för att samtala om apologetik (försvaret av kristna tron). Apologetik intresserar mig. Inte minst utifrån uppmaningen att ha ”svar åt var och en som frågar”. 

Dagar innan hade jag dess­utom lyssnat till historikern Dick Harrison, som framträdde nästan som en apologet, utläggande av texten. Men drog gränsen vid det han kallar övernaturligt. Som att gå på vattnet.

De kristna apologeterna går längre och försöker, ofta går det oväntat bra, förklara sådant genom att peka på sakliga (naturliga) bevis. Som vittnesbörden inifrån de bibliska texterna, utombibliska källor och historiska dokument.

Generation Z:s andliga intresse

Men jag märker en sak. Resonemangskristendomen som gått ut på att förklara kristen tro med naturliga förklaringsmodeller verkar inte intressera unga från generation Z (födda 1997–2012) lika mycket. Då vare sig om resonemanget som landar i att det övernaturliga existerar eller kanske i en politisk agenda.

De tycks i stället vara mer intresserade av att själva uppleva andlighet. Och kanske inte drar gränsen mellan naturligt och övernaturligt lika skarpt.

Andlighet i fokus

Enligt amerikanska Springtide research institute, är 85 procent av unga amerikaner, trots dalande religiöst engagemang, övertygade om att det finns ”högre andliga verkligheter”.

I Sverige har det länge talat om påkristning och Gudsåterkomst. Det är en möjlighet. I kommande ungdomsbarometern (släpps den 12 december) flaggas för att Jesus kan vara på tapeten igen. Men det är en lika stor möjlighet att medan vi är kvar i en värld där vi tror oss kunna påverka vår omgivning med att framstå som intellektuella och resonabla, springer new age och alternativa andliga rörelser om.

Lockelsen av nya andliga uttryck

Allt fler lockas av sådant som ayahuascaupplevelser (psykadelika) och andliga meditationstekniker. Tiktok-medium lockar tusentals följare och i Eurovision är det inte längre konstigt att vara en häxa.

Tiden för strikt materialism verkar utmätt. Kyrkorna behöver förbereda sig, och ta sig an det.

Jag tror vi kan börja prata om en global ”återförtrollning” där andligt sökande sker mer öppet. Och vi som borde ha svaren vet inte ens var vi ska börja.

Oförklarliga upplevelser av tro

Tom Holland, författaren till moderna klassikern Dominion lägger som historiker steg för steg ut hur den kristna kyrkan förändrat hela världen. Men det han inte kan förklara är hur han blir helad när han ber på en plats där jungfru Maria ska ha visat sig. Inte heller kan vår krönikör Charlotte Rörth på ett intellektuellt plan förklara mötet med Kristus i en kyrka i Spanien. Ändå vittnar människor om att sådant sker. Jag hör det ofta från nysvenskar, uppvuxna i kulturer där skiljelinjen mellan det materiella och andliga aldrig dragits. Nog finns en dimension av tron vi inte kan förklara eller försvara. Den verkar bara finnas där som en öppning för Gud att verka på sina villkor.

Ifrågasätta undret

Jag ska erkänna att det är svårt för en som mig, som vill ha allt förklarat. Och har Tomas tvivlaren en snuttefilt. Men för Tomas handlade det inte om tvivel på uppståndelsens verklighet, han hade ju varit med när Jesus uppväckte Lazarus från de döda. Utan om modet att ifrågasätta undret för att själv avgöra om detta, mötet med den uppståndne Jesus, var något han verkligen kunde ta del i. ­Eller om det bara var något andra pratade om. 

Frågan låter som den från generation Z? Kanske är dagens unga lika modiga om de fick pröva frågorna utan våra färdiga intellektuella svar. Det som eftersöks är lika mycket, kanske mer, en inbjudan till det kristna mysteriet.