Kristna delade i synen på Hizbollah

Israels militär har efter en uppmärksammad våg av attacker mot Hizbollahs ledarskap, där bland annat ledaren Hassan Nasrallah dödats, gått in med markstyrkor i södra Libanon. Israels mål är att försvaga den terrorstämplade gruppen, så att raketbeskjutningen av södra Israel upphör. 

Formellt en demokrati

Libanon befinner sig i kaos. Hizbollah har länge varit den dominerande politiska och militära kraften i landet. Nu är dock gruppen skakad, och många libaneser frågar sig vad som väntar. Libanon är formellt en demokrati, men styrs inte enbart utifrån hur folket röstar. Makten är uppdelad mellan shiiter, sunniter och kristna, och olika grupperingar som verkar i bakgrunden har stort inflytande, speciellt Hizbollah.
Vissa kristna ledare är lierade med Hizbollah, men i den kristna befolkningen finns även uppdämd vrede gentemot gruppen, som enligt en stor FN-utredning låg bakom mordet 2005 på premiärministern Saad Hariri. Enligt rapporter från huvudstaden Beirut är läget spänt.

Framträdande politiker

Edgard Traboulsi är pastor i en baptistförsamling i Beirut, men också en framträdande politiker. Han är den ende evangeliska ledamoten i parlamentet. Sändaren har intervjuat honom om läget.
– Situationen i Libanon är tragisk. Vi har en miljon människor på flykt, en fjärdedel av vår befolkning.
Han berättar att 650 skolor har öppnats för att ta emot flyktingar, men att tusentals människor ändå är hemlösa och sitter längs vägrenarna.
– I morse kom ett plötsligt regn, du kan föreställa dig hur det drabbade dem. De på flykt fortsätter att strömma in till Beirut från söder. Det finns inga platser att ta emot dem.

Svårt att hantera flyktingströmmarna

Regeringen och myndigheterna har svårt att hantera flyktingströmmarna, då landets ekonomi har kollapsat efter en rad kriser och katastrofer.
– Den största hjälpen till de på flykt kommer från civilsamhället.

Hur upplever de kristna situationen?
– En del av Libanons kristna har blivit flyktingar, de som bor i söder. Kristna i andra områden ­försöker hjälpa dem på flykt ­genom sina organisationer och kyrkor. 
– Vi i vår kyrka erbjuder logi, sjukvård och medicin, matpaket, varm mat, gascylindrar, vattentankar, madrasser och all sorts praktisk hjälp. Kristna ber och väntar på att Herren ska stoppa kriget och det galna dödandet av hundratals civila.

Finns det något omvärlden kan göra för att hjälpa det libanesiska folket?
– Omvärlden kan hjälpa genom att uppmana de stora aktörerna att stoppa kriget och få till stånd en omedelbar vapenvila för att återupprätta fred och ordning. Militära åtgärder kan inte skapa fred i vår region. Hjälp genom pålitliga organisationer behövs också.

Så arbetar svenska organisationer under kriget

Trots det svåra läget i Israel och Palestina så fortsätter svenska organisationer att verka där. 
Bilda folkbildar från Jerusalem och följe­slagarprogrammet har svenskar på plats.

Ett år efter det att Hamas genomförde sin massiva terrorattack mot Israel kan konflikten vara på väg mot ett regionalt storkrig. Den instabila situationen har gjort att flera svenska organisationer, som studieförbundet Bilda, har dragit tillbaka sin svenska personal. Men det betyder inte att Bildas studiecenter vid Jaffaporten i Jerusalem står tomt. Palestinsk personal finns på plats.
 

– Trots kriget så finns det också en vardag, där organisationer måste verka och fortsätta att sträva efter fred, säger Nina Palm, ­direktor för studiecentret, som befinner sig i Sverige.

Fortsätter arbeta

I Jerusalem har det varit relativt lugnt, men det finns en spänning i luften. Den lokala personalen fortsätter dock att arbeta.
– Det är luttrade personer som har varit med förr, säger hon.
Nina Palm berättar att kontakten mellan Sverige och Jerusalem är intensiv. Bildas studiecirklar får kontinuerlig information från studiecentret om utvecklingen i området. Dessutom har studiecentret öppet sina dörrar för andra organisationer, man upprätthåller kontakter med de lokala kyrkorna och tar emot internationella gäster.
– Det är ju betydligt färre besök­are i dag, men de kommer, ­säger hon.
Den viktigaste uppgiften menar hon är att bedriva folkbildning. Hon ser ett ökat intresse för Israel och Palestina under det senaste året.
– Före den 7 oktober var det inte så många som brydde sig, men i dag är bildningssuget enormt.
Somliga tycker att Bilda borde driva opinionsarbete och inte bara folkbilda?

Framgångsrik strategi

– Vi hjälper människor att bilda sig en uppfattning för att kunna föra det goda samtalet, och betonar också att båda folken har rätt att få sina mänskliga rättigheter respekterade och leva i trygghet. Det är så vi tolkar vårt folkbildningsuppdrag, och det har varit en framgångsrik strategi för att bygga relationer till båda sidor.   
Eftersom situationen är så osäker vet inte Bilda när de kan börja göra studieresor till Israel och ­Palestina igen.
Men det finns svenska följeslagare på plats som deltar i Sveriges kristna råds ekumeniska följeslagarprogram. Enligt koordinatorn Maria Bäcklund är det få ­andra internationella organisationer kvar.
 

– Följeslagarnas arbete anpassas efter säkerhetssituationen. Vår bedömning är att följeslagarprogrammet med sin skyddande närvaro behövs mer än någonsin och vi skulle behöva ha mer resurser för att möta behoven.
Även om det inte råder en krigssituation på Västbanken och i Jerusalem så har omkring 600 palestinier dött på Västbanken under konfrontationer med israeliska säkerhetsstyrkor. Judiska bosättare med extrema politiska åsikter har också ökat trycket på palestinier.
– Flera av de samhällen i Jordandalen och södra Västbanken, där följeslagare länge varit, finns inte kvar längre eftersom palestinier flytt israeliska bosättares våld och trakasserier.

Ser ljusglimtar

Hon ser dock ljusglimtar, som att Issa Amro, en ickevåldsaktivist i Hebron, nyligen tilldelades det prestigefyllda Right Livelihood Award.
 – Vi jobbar hela tiden för att dessa aktörer ska uppmärksammas och stärkas, eftersom de ­visar vägen när det kommer till behovet av fred och att häva ockupationen.