– Det går inte ihop med varken våra lagar eller att vi har medlemmar och till och med präster och biskopar som definierar sig som queer. En strikt tolkning av lagen är att de inte längre är kristna, konstaterar han bekymrat.

Jörgen Thaarup är make till Charlotte Tharuup, regional kyrkoledare i Equmeniakyrkan Syd. Han är också metodistpräst i Köpenhamn, och delegat för Europa när UMC utanför USA nu ska börja jobba med det beslut som togs på Metodisternas extrainsatta generalkonferens i St.Louis, med HBTQ-frågor i fokus.

När saker och ting börjat lägga sig, är besvikelsen fortfarande stor.

Efter intensiva dagar röstades skrivningen att behålla i Metodisternas kyrkolag, om ett fördömande av homosexualitet igenom. Dessutom med vissa förstärkningar som bland annat förbud för HBTQ-personer att vigas till präster.

– I stort sett blev det ett status quo, men nu skulle jag säga att ingen på mötet blev vinnare. Det stora felet är att den här lagen skrevs in på 1970-talet överhuvudtaget. Förut har vi kunnat skryta med att vi är en global kyrka, men nu blir det vårt dilemma. Under generalkonferensen blev det så tydligt att detta främst handlar om kulturkrockar, konstaterar Thaarup.

I UMC är alla medlemskyrkor förbundna att förhålla sig till de stadgar som bestäms i den gemensamma ”kyrkolagen”.

– Det här är den stora skillnaden mot de flesta andra samfund. Förutom katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan är det väl bara UMC som har det inskrivit i sitt fundament att vi fördömer homosexualitet. Det är det som är så dumt. Att lämna frihet åt församlingarnas och medlemmars egen moral är en sak, men att besluta på det här sättet gör att man försätter sig själv i en rävsax, menar Thaarup och utvecklar:

– Nu står det klart att kyrkan delas i denna fråga rakt genom olika kulturer. Det syntes till exempel i att företrädarna för den ”traditionalistiska synen” bland amerikaner kommer från sydstaterna. Och bland de internationella är det klart starkast stöd i Afrika och Östeuropa. De starkaste motståndarna till en öppnare hållning kom från Ryssland, där det fortfarande också finns ett nationellt förbud mot homosexualitet. Här i Danmark och stora delar av Europa är jag osäker på om det ens går ihop med våra lagar och definitivt inte vår syn på mänskliga rättigheter. Vi är kallade att älska alla och det kommer vi fortsätta göra, säger han.

Med den inställningen sätter han sig om tre veckor på ett plan till Filippinernas huvudstad Manilla för att fortsätta diskussionerna.

– Vi behöver hitta ett gemensamt förhållningssätt, men jag är orolig för att det här kommer få stora konsekvenser på många håll. Den unga generationen har en helt annan syn på de här frågorna så förr eller senare är jag övertygad om att det kommer förändras. I min församling finns flera homosexuella och de kommer stanna, för ingenting kommer ändras där, säger Thaarup och funderar:

– Sen blir det ju lite absurt när det idag finns präster, församlingsmedlemmar och till och med en amerikansk biskop (Karen Oliveto) som är öppet homosexuella. Rent strikt gör det dem enligt denna lag alltså till icke-kristna. Dessutom är ordningen sådan att den här typen av beslut tas i årskonferenserna och på regionala plan. Det enda som händer är alltså att allt fortsätter som vanligt, men man har en kyrkolag som fördömer en specifik grupp människor, och dessutom delar av den egna kyrkans medlemmar.

Både mer traditionella och mer progressiva grupper har ju hotat med att lämna världsvida Metodistkyrkan, hur tror du det blir med det?

– Vi får väl se, de här stadgarna går inte igenom förrän 2021 så man kanske lugnar sig. Redan nästa år är det även en ordinarie generalkonferens igen och det man kan vara säker på är att frågan om HBTQ kommer fortsätta ligga högt upp på bordet.