Jürgen Moltmann hörde hemma i den reformerta traditionen men fick stort genomslag i flera andra kyrkoriktningar. Foto: Wikimedia
En av 1900-talets stora teologer har gått ur tiden. Jürgen Moltmann dog 3 juni 98 år gammal, efter att ha ägnat ett långt liv till att skriva och tala om det kristna hoppet. Lennart Molin tecknar här hans teologiska gärning.
Mellan 1967 och 1994 var han professor i systematisk teologi vid universitetet i Tübingen i Tyskland. Han var gift med en annan välkänd teolog, Elisabeth Moltmann-Wendel, som var en av pionjärerna inom feministteologin och ekoteologin. Hon avled 2016.
Hoppets teologi
Jürgen Moltmann fick sitt internationella genombrott 1974 med boken Theologie der Hoffnung (Hoppets teologi), som blev en bestseller och gjorde författaren internationellt berömd. Boken framhåller att teologi är eskatologi och hopp genom att den riktar sig mot framtiden. Med blicken framåt blir teologin också ett incitament till uppbrott och förvandling av nutiden.
Moltmann berättade själv hur embryot till hoppets teologi uppkom i hans upplevelser under andra världskriget, när han var krigsfånge i ett brittiskt krigsfångläger. Där såg han fångar som i avsaknaden av hopp lade sig ner, blev sjuka och dog. Då insåg han att ingen människa kan leva utan hopp. En del fångar började drömma om återkomsten hem och gjorde sig tänkta bilder av hur de ville att framtiden skulle se ut. Det hjälpte dem inte i deras utsatta situation, utan de blev i stället omöjliga att umgås med och retade sig på allt de hade runt sig.
Samtidigt såg Moltmann ett annat hopp som inte drömdes fram, utan som var djupt grundat, väl informerat och befriande. Man blundade inte för vad som hänt och hade realistiska aningar om hur det skulle bli att återvända hem. Sorg och glädje kunde delas bland medfångarna. Moltmann har själv beskrivit detta som "hopp emot hopp".
Dialog med filosofen Ernst Bloch
När han senare som forskare och författare började formulera en hoppets teologi skedde det i dialog med filosofen Ernst Bloch, vars viktigaste bidrag var det gigantiska verket Das Prinzip der Hoffnung (Hoppets princip) som kom ut i tre volymer under 1950-talet. Bloch beskriver hoppet som ett "ännu icke", som en ständigt nuvarande potentiellt frigörande kraft i nuet. "Den som gör en resa har något att berätta", är ett berömt citat av Matthias Claudius från början av 1800-talet. Bloch vände på detta och sade i stället: "Den som skall göra en resa har något att berätta".
Jesu död och uppståndelse
Den berättelsen finns enligt Moltmann i det kristna evangeliet och handlar om Jesu död och uppståndelse. Det är en berättelse om hur Gud lider och blir korsfäst, men uppstår från de döda. Det handlar för Moltmann inte om en passerad händelse som vi har bakom oss i historien, utan om en framtid vi själva inte kan skapa, men som vi kan ta till oss i hoppet. Frälsningen kommer till oss genom den uppståndne Kristus som möter oss från framtiden.
Att korsfästelsen inte är början på en enkel framgångssaga är tydligt i ytterligare en av Moltmanns böcker, Der gecreuzigte Gott (Den korsfäste Guden). Boken har undertiteln "Kristi kors som grund och kritik av kristen teologi". Korset är i sig en tragik som vi varken kan älska eller vill älska, men som likväl är den plats där frihet skapas. Genom den korsfäste Kristus öppnas livet, världen förändras och vi behöver inte längre frukta döden.
Fyra böcker översatta till svenska
Ingen av de böcker av Moltmann jag nu nämnt har översatts till svenska. Av hans 40 böcker är fyra översatta till svenska. Två av dessa är Treenigheten och Guds rike (1991) och Den Gud som kommer. Kristen eskatologi (1997). Den första av dessa – som förträffligt översattes av Sven Hemrin – är en kritisk uppgörelse med tolkningen av treenigheten i västerländsk teologi. På baksidan av boken presenteras Moltmanns text som en djärv "framställning om Guds passion – Guds lidelse och lidande – och lidandet i världen". Det resulterar i en bild av treenigheten som är mindre hierarkisk och patriarkal genom att det personliga och ömsesidigheten i gudsbilden lyfts fram. Treenigheten framställs som en gemenskap byggd på kärleken mellan Fadern, Sonen och Anden – och människan.
Den andra boken på svenska Den Gud som kommer är även den förträffligt översatt av Torsten Bergsten. Moltmann skrev boken 1995 och den kom på svenska två år senare. Här presenterar Moltmann en genomgång av eskatologins betydelse i teologihistorien. Som i alla sina böcker reflekterar han över de teologiska frågorna i dialog med samtidens existentiella livsfrågor.
Flera besök i Sverige
Jürgen Moltmann besökte Sverige vid flera tillfällen. Han var gästföreläsare vid ett av Svenska Missionsförbundets pastorsmöten i Linköping. 1991 höll han och Elisabeth Moltmann-Wendel Waldenströmföreläsningarna vid Teologiska Seminariet på Lidingö.
Moltmann hörde hemma i den reformerta kyrkotraditionen, men han var läst och uppskattad långt utanför sin egen kyrka. Han studerades och anlitades som talare i många ekumeniska sammanhang. Under åren 1968 till 1983 ingick han i kommissionen för Faith and Order som är gemensam för Kyrkornas världsråd och romersk-katolska kyrkan. Så sent som 2019 var han gäst och föreläste vid Kyrkornas världsråd i Geneve.
En briljant teolog, en sann ekumen och en god kristen medmänniska har lämnat det här livet. Han kommer genom sina böcker att fortsätta vara en inspiration för många av oss som tycker att teologi är intressant och viktig för kyrkans framtid.
KOMMENTARER