Bertils arv i Ecuador förs vidare – av Bertil

De två unga männen på Apg29 är uppvuxna i olika världsdelar men upptäckte att de har mer gemensamt än de kunde ana.

Historien rullas upp ganska omedelbart efter att jag anlänt till Medellin för att under några dagar följa arbetet på lärjunge-, ledar- och missionsskolan Apg29.

– Jag uppfattade inte riktigt namnet på killen som hämtade mig nere i stan, säger jag till svenske pastorn Petter Hermansson som är gästlärare den aktuella veckan.

– Tror det var Bertil va?

Jag tittar förvånat på honom.

– Nej, ingen svensk kille, någon från Latinamerika.

– Han är från Ecuador, svarar Petter Hermansson.

Min förvåning övergår i förvirring.

– Så de kallar honom för Bertil? Varför?

– Nej alltså, han heter Bertil – Bertil Tandayamo. Han har fått sitt förnamn efter Bertil Svensson, faktiskt.

Förvirringen övergår nu i förbluffelse.

– Du skojar inte nu, va? Jag hoppas innerligt att du inte skojar nu.

Petter Hermansson skakar på huvudet.

Petter Hermansson
Gunilla Eliasson
Bertil Svensson

Bertil Svensson är tidigare internationell ledare för Equmeniakyrkan och dessförinnan Svenska Missionskyrkan i 20-talet år, men kanske är det åren som missionär i Ecuador som gett allra mest eftermäle? Det faktum att Bertil Tandayamo fått sitt namn från honom ger i alla fall stöd för den tanken.

– Min pappa är pastor men innan han blev det så arbetade han volontärt i kyrkan när Bertil Svensson var missionär i Santa Rosa ute i Amazonas. När jag sedan skulle födas hade pappa berättat så mycket och så varmt om Bertil för min mamma att hon ville att jag skulle ha det namnet, berättar Bertil Tandayamo.

Den pojken har alltså vuxit upp nu, blivit 31 år gammal och valt att engagera sig som ledare i Apg29 som formats utifrån det svenska samfundet där hans namne under många år var ledare. Cirkeln sluten, kan tyckas. Men historien har ännu en botten.

Vid en lunch på skolan i Medellin återberättar jag vad jag lärt mig om Bertil Tandayano för Gunilla Eliasson, nuvarande svensk missionär i Ecuador. Det är dock ingen nyhet för henne, och hon lägger till ytterligare ett lager.

– Bertil Svenssons barnbarn är ju här, dessutom – David. Han sitter där borta, han med det lite längre håret.

Den förvånade blicken som Petter Hermansson fick tidigare får nu även Gunilla Eliasson ta del av.

– Menar du allvar, frågar jag och får en nick som svar.

David Källström och Bertil Tandayamo.

David heter Källström i efternamn och kommer från Jönköping, och jo då – Bertil Svensson är mycket riktigt hans farfar.

– Jag har hört storyn tidigare om en man som namngav sin son i Ecuador efter farfar så det har varit roligt att träffa honom här nu.

Hur känns det, det måste vara ganska speciellt?

– Jag har ju vetat tidigare att farfar varit betydelsefull och är välkänd, men visst tillför det ytterligare perspektiv på hur mycket. Lite häftigt är det ju faktiskt, säger David Källström.

Bertil Tandayamo tycker att det varit roligt att träffa och lära känna sin namnes barnbarn och säger att han bär namnet med stotlhet.

Det kan inte vara det vanligaste förnamnet i Ecuador?

– Nej, långtifrån men jag träffade faktiskt en kille i en kyrka som också hette Bertil.

Som också fått sitt namn efter Bertil Svensson?

– Haha, jag vet inte, jag blev så paff att jag inte tänkte på att fråga. Men vem vet, det är inte alls omöjligt.

Hur ser framtiden ut för dig, blir du också pastor?

– Vi får se, kanske. Inte omöjligt. Jag återvänder till Ecuador efter att Apg29 är slut iallafall så får vi se hur det blir.

Tidigare artiklar från höstens Apg29:
Historisk berättelse, reportage från årets upplaga,
text om latinamerikanerna och svenskarna, intervju med ledarparet Ånskog

image_pdfLadda ner som PDF
Carl-Henric Jaktlund
Carl-Henric Jaktlund
Carl-Henric Jaktlund är chefredaktör på Sändaren samt författare till en handfull böcker. Han har en bakgrund som journalist på tidningen Dagen, pastor i pingströrelsen samt nationell ledare för Alpha Sverige.

Läs mer

Röjås: Att gå till kyrkan formar tron

Att gå till kyrkan gör dig inte automatiskt till kristen. Men den regelbundna gudstjänsten är samtidigt en självklar del av ett levande kristet liv – och en avgörande byggsten för både tro och församling. Det skriver Daniel Röjås i sin uppföljande del om gudstjänsten.

”Den fromhet som krymper hjärtat är inte frisk”

Jesu skarpaste kritik riktades inte mot syndare, utan mot religiös självrättfärdighet. Fredrik Lignell skriver om fariseismens återkommande frestelse – och varför också dagens kyrka behöver spegla sig i Jesu varningar.

Tomas Sjödin: Kyrkan behöver tänka på sitt språk

Tomas Sjödin efterlyser inte främst nya visioner för kyrkan. I stället pekar han på något mer grundläggande: behovet av ett språk som når fram till människors på riktigt. – Hur tilltalar vi det liv som alla människor delar?

Här växer något nytt

I en lokal som fortfarande doftar cigarettrök samlas människor i alla åldrar för gudstjänst. I församlingsplanteringen Växtplatsen Karlstad står samtalen och relationerna i centrum och för många har det blivit en plats att landa.