Krönikan jag inte vill skriva

Jag vill inte skriva den här krönikan. Jag vill skriva om semester, främlingars vänlighet, att du ska läsa och bli varm, hoppfull, ja till och med salig. Men den här krönikan måste skrivas. Under våren fick jag insikt om något jag är rädd för att även du måste höra.

 

Men kanske du redan vet? Att 90 procent av all mainstreamporr är våldsporr. Där “skådespelaren”, som ofta är utnyttjad sedan tidigare, slits i håret, stryps, blir bunden, gruppvåldtagen och slagen och ofta kräks av det hon får genomlida. Att porr ofta är prostitution som filmas. Att många av kvinnorna har, förutom fysiska skador, samma nivå av posttraumatiska stressyndrom som tortyroffer.

 

Kanske du redan vet att porrindustrin är världens tredje största industri och att den jobbat för bättre uppkoppling, mer batteritid och större skärmar på våra telefoner. Att man ofta kan köpa sex i porrsidans webshop. Att män som tittar på porr statistiskt sett är mer benägna att köpa sex än andra män och ofta vill göra det de sett. Alltså ha våldssex.

 

Jag vill inte skriva mer, men unga berättar att de inte kan leverera med sin partner för att de avtrubbats av porren och behöver grövre sex för att bli upphetsade. Tjejjourer berättar om pojkvänner som hotar att göra slut om tjejen inte ställer upp på det de sett i porren. Jag har hört att sexförbrytare ofta får inspiration från porren. Först titta. Sen göra själv. Först “vanligt sex” men med mer porrkonsumtion - med mer våld, med barn, med djur.

 

Kanske du redan visste. Kanske hade du ingen aning. Kanske tillhör du de två tredjedelar av unga män som regelbundet ser på porr, från några gånger i månaden till dagligen. Kanske med njutning, kanske med avsmak. Kanske är du kvinna, kanske är du man, kanske har du aldrig tittat, kanske har du svårt att sluta. Jag vet inte.

 

Du som är vuxen får själv bestämma vad du tittar på (nästan - Tele2 stoppar elva träffar per minut på barnpornografi), men våra barn tittar också. Våra scouter, konfirmander och tonåringar i församlingen. Pojkar är oftast runt 12 år när de aktivt börjar söka sig till porr. Flickor är 14 år. Ungefär 40 procent av tonårspojkarna tittar varje vecka. 1,5 procent av flickorna. Det finns unga tonåringar som idag upplever att de inte har kontroll över sin porrkonsumtion.

 

Det här händer. Nu. Unga vi känner, unga vi träffar. Jag visste inte hur vanligt det är, hur grovt det är, hur unga många som tittar är (sen skiljer sig olika forskningars procenttal, men faktum kvarstår - unga tittar). Om du inte heller visste det innan, så vet du nu. Men vad blir konsekvenserna? Är det något som berör oss vuxna? Något vi överhuvudtaget ska ha en åsikt om? Vi kristna?

 

Nej, vi ska inte hindra ungas naturliga nyfikenhet på sex, inte stövla in och gå bananas, men hela mitt jag skriker att vi vuxna måste inse att porren påverkar, att det spelar roll att det första sexet många matas med är prostitutionssex med våld utan kärlek och samtycke. Unga lär sig att det är så det ska vara. Jag tänker att vi kristna har otroligt mycket mer att tillföra till den sexualundervisningen, men om vi nu ändå inte vet vad vi känner, är det hög tid att börja fundera. Hög tid att fråga och lyssna. Hög tid att vi möter unga i den värld vi så länge låtsats att de inte finns i.

AnnaSara Dahlén Gotting

1 Kommentar

KOMMENTARER

Joakim Hansson
Du är medveten om att det är en myt att porr är 'den tredje största industrin'? Och att i princip allt du skriver ovan (vid faktika undersökningar) är myter? Majoriteten av det som kan klassas som porr idag är helt vanliga människor som har sex, och demonstrerar sina olika fetisher på diverse gratis siter på nätet. Om något så har industrin demokratiserats och numera självdött och återgått till en amatörernas afton. Myten om dess lönsamhet verkar dock bestå.