1867 genomfördes den första operationen med modern antiseptik. Det är något av det viktigaste som hänt mänskligheten. Något helt nytt bröt in, efter alla tiotusentals år när till exempel en blindtarmsinflammation var en säker död. Vetenskapen gick framåt, ända sedan 1700-talets upplysning och empirismens genombrott. Men den moderna sjukvården växte fram först när den professionella sjuksköterskan kom in i bilden. Det hade ett samband både med kvinnans frigörelse och med de stora väckelserna. Många kände sig kallade att hjälpa sjuka. Läkarnas kunskaper kunde nu förvaltas genom god omvårdnad. Tidigare hade så kallade sjukvakter utan utbildning funnits på sjukhusen – och ofta inskränkt sig till att torka spyor och tömma bäcken. Människor dog alltså av brist på omvårdnad också när vetenskapen börjat göra framsteg. Men så kom hon, sjuksköterskan. Hon förenade ett vetenskapligt förhållningssätt med gamla husmorskunskaper i omvårdnad.
När media i dag rapporterar om vården handlar det ofta om kriserna. Det är Nya Karolinska och BB i Sollefteå, det är personal som går på knäna och långa väntetider. Någonting har gått riktigt snett. BB i Sollef-teå har region Västernorrland inte råd med – men i Stockholm får Nya Karolinska kosta astronomiska summor, fast det inte var något större fel på gamla Karolinska.
Politikerna borde lyssna mer på vårdpersonalen. Det är ju de som vet hur det är i verkligheten.
En god vän är undersköterska på en vårdavdelning på ett av de stora universitetssjukhusen. Hon älskar sitt arbete, men känner sig alltmer trakasserad av arbetsledningen. Personalen får hela tiden höra vilken kostnad de är. De ska hinna mer på mindre tid. Allt fler slutar och söker sig till bemanningsföretag – vilket starkt ökar landstingets kostnader – eller byter yrke.
I kristna sammanhang har vi ett särskilt ansvar att bry oss om vårdpersonalen och deras villkor. Den moderna sjukvården är nämligen ett av evangeliets tydligaste avtryck i vårt samhälle. Mycket i Bibeln är svårt att förstå, men uppmaningen att hjälpa sjuka är lätt att förstå. Sjukhus och små läkarstationer har byggts överallt i missionens och väckelsens spår. I dag när så mycket handlar om kostnader när sjukvården diskuteras behöver vi se både djupare och längre. Sjukvården är något av det bästa som hänt mänskligheten. Slut ögonen och föreställ dig 1730, eller 1801, eller 30 f Kr, eller 1274 … Det fanns visserligen omvårdnad i kloster, hos romerska militärläkare eller välutrustade bondgårdar – beroende på vilken tid du väljer. Men omvårdnaden handlade ofta om vård i livets slutskede, eftersom man var helt hjälplös inför invärtes sjukdomar. Alla som har släktforskat har stött på dessa som dött av ”styng och håll” – som kan vara allt från cancer till tarmvred, från blindtarmsinflammation till infarkt.
Jag vill uppmana alla troende att engagera sig mer för sjukvården. Naturligtvis kan vi inte alla bli politiker. Men vi kan prata med vänner och grannar, släktingar och arbetskamrater om att sjukvården är det viktigaste vi har, den måste få kosta pengar. Vi kan lyssna på vårdpersonalen och be för dem. Vi kan skriva insändare i lokaltidningen eller mejl till lokalpolitiker. Vi kan stödja ockupanterna i Sollefteå. Sjukvården angår oss alla. Vi kommer att bli gamla eller sjuka – eller gamla och sjuka. Om vi inte råkar ut för en hemsk olycka utan mellanting mellan räddningstjänst och begravningsbyrå, eller bara somnar in helt plötsligt. I dag har fler människor än någonsin chans till ett längre och friskare liv. Vi borde jubla och satsa så mycket vi kan på sjukvården.
KOMMENTARER