Anders Lindberg om folkhögskolan: ’’Unik miljö där man aldrig ger upp’’

Han och en kompis tog sig till fots till Sjövik efter att åkt tåg till Avesta. Det blev en promenad på en mil till Folkärna, kanske mest känd som diktaren Karlfeldts födelsesocken. Som gammal scout var det nu ingen större strapats för Anders Lindberg, i dag politisk chefredaktör på Aftonbladet och en av Sveriges mer profilerade S-debattörer.

– Vi ville ta reda vad det var för skola, berättar han drygt 30 år senare.

Lindberg blev kvar, läste vägledning i friluftsliv.

– Efter gymnasiet var jag ganska skoltrött, på Sjövik kom energin tillbaka.

Rötter i baptismen

Pluggandet fortsatte sedan på andra håll med både journalistik, juridik och idéhistoria. Att det blev just Sjövik Anders Lindberg sökte sig till var ingen tillfällighet; familjen hade rötter i baptismen.

När Sjövik nu firar sitt 100-årsjubileum 6–8 maj kommer Lindberg att vara med som föredragshållare och diskussionsledare. Han hyllar de rörelsedrivna folkhögskolorna:

– De är unika miljöer genom idéburna människor som drivs av frivillighet. Möter man elever som inte klarar sig ger man inte upp.

"Skeppbrutna" människor

– Att skolan vilar på kristen grund spelar en viktig roll som ideologisk drivkraft. I en allt mer konfliktfylld värld finns det en poäng att ”skeppsbrutna” människor möter andra med grundläggande värderingar.

Också Anders Lindberg har funderingar kring folkhögskolornas förändrade roll.

– Hur kommer folkhögskolorna se ut i ett framtida Sverige alltmer uppkopplat och präglat av artificiell intelligens? Hur bevarar man det mänskliga där personer med olika bakgrund kan mötas? undrar Anders Lindberg. Ett perspektiv han kommer att lyfta fram under jubileumshelgen.

Sjöviks profil: Tydligt kristen - och diakonal

101-åringen Sjövik (det var i fjol man fyllde, men av kända skäl sker firandet först i år) är knappast någon trött gamling.

– Vi har alltid fler ansökande än vad vi kan ta emot, berättar rektor Anneli Karlsson.

Profilen är tydligt kristen – och diakonal.

– Vi tar hand om människor säger Karlsson.

Många elever på skolan är också i behov av särskilt stöd.

– Men vem som helst är välkommen, det kan också vara personer mitt i livet som behöver en paus. Var äldsta elev var för övrigt 82 år.

Kurs om timring

Musik är – som Anneli Karlsson uttrycker saken – en ”ådra” i skolan. En annan, kanske litet mer udda, kurs handlar om timring. Här får eleverna lära sig bygga vindskydd och mindre hus på traditionellt vis. Man hjälper även kunder att renovera sina. Upplägget gör kursen unik i Sverige.

Några nysatsningar?

– Tillsammans med Enskilda högskolan planerar vi en kurs vi kallar ”Gro” som kommer att ge akademiska poäng. Om kursen blir av får eleverna 2023 följa ett helt odlingsår.

Vad som kan komma i framtiden är oskrivet. Sjövik vill ha nära kontakt med det omgivande samhället.

– Vi vill göra folk anställningsbara, så vi erbjuder det som behövs. Hatten av för omvärldsanalysen, utbrister Anneli Karlsson.

Efter den stora flyktingvågen 2015 satsade man på språkutbildning. Nu funderar man på de ukrainska flyktingarnas behov.

Digital undervisning

Folkhögskolornas roll har förändrats. Fler har gått från att vara internat långt ute på landet till centralt placerade utbildningsplatser inne i städer. Under pandemin har mycket undervisning drivits digitalt.

– Skolor som flyttar från landet till storstäder gör det lätt för sig. Det är inte bra. Många behöver frid i kropp och själ för att kunna landa, inte citypuls.

– Dessutom behövs folkhögskolorna i glesbygd. Vi verkar i en bruksmiljö där utbildningsnivån är lägre.

Fortsatt satsning på internat alltså. Enligt Karlsson en plats för landning mellan föräldrahem och egen lägenhet. Inte heller ser hon en mer digital framtid.

– Att vara på plats är viktigt!