Autosexualitet och kyrklig antisemitism på bokmässan

å själva bokmässan var Equmeniakyrkan relativt osynlig, även om profiler med koppling till samfundet, som Joel Halldorf och Sofia Camnerin, fanns på plats och deltog i samtal. Equmeniakyrkans största avtryck gjordes i stället av Betlehemskyrkan, som arrangerade en rad samlingar och samtal parallellt med bokmässan.

Under söndagen gästade författaren och programledaren Mark Levengood Betlehemskyrkan som talare under årets litterära gudstjänst. Predikan, eller betraktelsen, handlade om vänskap, och bottnade i de insikter han fått under senare år, insikter som resulterat i en bok med namnet Vänskap.

Barndomens vänskaper

Det är nog ovanligt att termer som autosexualitet och självbefläckelse används i predikningar i Equmeniakyrkan, eller att det dras en fräckis, men det skedde här. Mark Levengood berättade om barndomens vänskaper, hur de växte fram och kom att forma honom. Han har den gåvan att skapa ett rum av värme och generositet som man vill stiga in i. Mötesledaren Britta Hermansson, evangelist i Equmeniakyrkan, har något av samma förmåga, och det präglade gudstjänsten.

Det är inte bara Betlehemskyrkan som ger tron utrymme under bokmässan. Svenska kyrkan är en av de aktörer som syns med sin scen Se människan. Detta år hade bokmässan bland annat temat judisk kultur, och flera samtal och seminarier handlade om relationen mellan kristendomen och judendomen.

Hård ersättningsteologi

Ett intressant seminarium hölls inför själva mässan, på Göteborgs universitet, om ersättningsteologi. Ersättningsteologi är i sig ett omstritt begrepp som kan tolkas på flera sätt. Så kallad hård ersättningsteologi är när judendomen anses helt ha spelat ut sin roll i och med kristendomens ankomst, då de löften som Gud gav till det judiska folket övergått till kyrkan. Mjuk ersättningsteologi kan i stället betona att judendomen fortfarande är en sann religion, men att kristendomen i och med Jesus fått en djupare relation med Gud.

Ersättningsteologi i någon form förekommer i alla kyrkor, och kan återfinnas i teologi och i psalmer. Rabbinen Ute Steyer möter det ofta i kristna sammanhang.

– Det är en utbredd föreställning, som jag ofta hör från präster, att det legalistiska förbundet ­ersätts med kärlekens förbund, sa hon.

Finns det i Nya testamentet också en problematisk syn på judendomen? Ja, det menade flera av deltagarna.

Mikael Winninge, översättningsdirektor som arbetar med NT 2026, menade att Nya testamentet inte är renodlad kristendom, utan ett steg på vägen mot den. Skrifterna i Nya testamentet ska i stället främst ses som del av ett judiskt samtal. I arbetet med den nya översättningen försöker man därför relatera till den omgivning som texterna skrevs i. Det kan till exempel komma att påverka hur man översätter vissa verser där aposteln Paulus tydligt talar om den judiska lagen.

– Vi har prövat att översätta nomos (lag på grekiska) med torah på vissa ställen. Men Romarbrevets långa utläggningar om nomos, de kanske ska översättas med lag, sa han.

Prästen Maria Bergius menade att det särskilt i Johannesevangeliet finns passager som är problematiska, när ”judarna” pekas ut som fiender till ­Jesus.

– Kan man modifiera ett ord och använda ”Jerusalems befolkning” i stället för ”judarna”? sa hon.

Mikael Winninge var skeptisk till att mildra bibeltexter på detta sätt. Han sa att Johannesevangeliet skrevs på 90-talet, och ska ses i ljuset av de konflikter som präglade den tidiga kyrkan. Sådana uttryck om judar kommer inte från Jesus.

– Det blir problem om man tar texten som face value, att det var detta som Jesus gjorde och sa, i stället för att se det som ett dokument som kom till långt efteråt, sa han.

De som deltog i seminariet var mer eller mindre överens om att kristendomen antagligen inte kan rensa ut all ersättningsteologi. Till och med rabbinen Ute Steyer menade att kristendomen blir meningslös om den inte hävdar att den har någonting utöver judendomen.

– Om man tar bort Messiasaspekten ur Jesus, då har ni ingenting kvar, sa hon.

Kärnan i många konspirationsteorier

Antisemitism utgör kärnan i många konspirationsteorier. I ett annat seminarium låg fokus på den kopplingen, och kyrkans roll i antisemitismen.

Historiken Ingrid Lomfors menade att 1900-­talets antisemitism kan ha rötter i Nya testa­mentet, där judarna i vissa bibelverser lyfts fram som fiender till Gud.

Ärkebiskopen Martin Modéus höll med om den beskrivningen.

– När den unga kyrkan blev mer icke-judisk så tog man ställning mot judiska bruk. Det blir till en teologisk ström som förföljt oss, sa han.

Martin Modéus menade att det är viktigt att kyrkan inte flyr sitt ansvar för antisemitismen.

– Det viktiga är att se att så här är det, och så var det. Och att i nuet göra om och göra rätt.