Att barn har frågor om Gud är inget nytt, men kanske har vi som vuxna tenderat att ta det mer för putslustigt och gulligt än att faktiskt lyssna på allvar till vad frågan handlar om.

För Joseph Sverker blev samtalen i teologihörnan på barnlägret Smajl, med 600 barn i låg- och mellanstadieåldern, den utlösande faktorn. Frågorna från hans egna barn, Ella och Dante, liksom arvet från en mamma som var specialpedagog, har också varit med och format boken Undrar om Gud – en bok för nyfikna (Libris 2022).

– Å ena sidan värderas barn högt i våra församlingar med en otroligt god pedagogik i söndagsskolan där Bibelberättelserna ger en bra grund. Å andra sidan har vi varit dåliga på att se barnen som en resurs när det gäller församlingens teologi och att använda ett teologiskt språk som hjälper barnen att förstå sin tro, säger Joseph.

Prata om evolutionen i skolan

Och har du i grunden inte förstått din tro så är det svårt att stå kvar i tron när tänkandet blir mer komplext och du till exempel börjar prata om evolutionen i mellan- och högstadiet. Joseph tar exemplet med Jesu död där frågan dök upp på barnlägret Smajl: Varför är det så fantastiskt att Jesus dog?

– För oss är det självklart men inte för ett barn, och det gapet har ingen försökt att överbrygga. I den här åldern har barn så många frågor, och jag led själv av att jag inte tyckte att jag svarade på mina barns frågor på ett bra sätt, trots att jag är utbildad i teologi.

Tämja instinkten att vilja svara

Samtidigt betonar Joseph att det viktigaste inte är att ha alla svar. Tvärtom. Många gånger är det minst lika viktigt att tämja instinkten att vilja svara. Ett tydligt exempel inleder boken, när Joseph efter en storsamling på lägret frågar flickan Hanna om hon har några frågor om Gud. Det visar sig att hon har tänkt väldigt länge på hur Gud kan vara evig och hur Gud började.

– Där fick jag bita mig i tungan för att inte svara. I stället frågade jag henne om hon hade kommit fram till något, och det visade sig att hon verkligen hade tänkt, berättar Joseph.

Det är en sådan otrolig förmån att få sitta och lyssna till barns tankar om Gud. Mina egna tankar om Gud har jag ju jämt i skallen.

Hannas funderingar ledde fram till hennes egen slutledning att frågan om Guds eviga existens är som att hyvla skivor på en ost. Tänk om osten inte kan ta slut och man kan hyvla hur länge som helst. Om det inte finns något slut, då behöver man ju inte heller någon början.

– Det tål att tänkas på, konstaterar Joseph.

Och därför vill han också kalla sin nyutkomna bok mer för en tänkarbok än en svarsbok. En bok som helt och hållet utgår från barns frågor om Gud och som riktar sig framför allt till barn och unga mellan 10-15 år, men som med stor behållning kan läsas av alla som är nyfikna på Gud och kristen tro.

Skulle man också kunna se det här som en handbok för alla som möter barn i de här åldrarna till exempel i kyrkans barnarbete?

– Man drömmer ju alltid om att nå ut med en bok, men jag är lite överraskad över att jag fått så stor uppmärksamhet. Det var inget jag tog för givet, men det verkar som att boken fyller ett tydligt behov, säger Joseph.

Under våren och sommaren väntar bland annat medverkan på Equmeniakyrkans medarbetar­dagar, samtal på Almedalen med Ante Jacklén om barns rätt till andlighet och seminarium på Torpkonferensen.

Tvingats tänka i nya banor

Boken handlar om vad kristna tror, något som brukar benämnas som teologi, men som Joseph kallar för ”gudstänk”. Mötet med barnens tankar har tvingat Joseph att tänka i nya banor som teolog, och det är en upplevelse som han unnar flera. Men det är inget som kommer av sig självt. Du måste ge av din tid, ditt intresse och ditt engagemang för att låta barnen ta plats.

– Det handlar om att själv vara nyfiken. Det är en sådan otrolig förmån att få sitta och lyssna till barns tankar om Gud. Mina egna tankar om Gud har jag ju jämt i skallen, säger Joseph och ler.

Men just den där känslan, det där uppvaknandet, det behöver man nog få, menar Joseph, för att kväsa känslan att vilja ge svar på en gång. I boken skriver Joseph:

”Alla är inte överens om vem Gud och Jesus är, eller vad kyrkan ska vara. Många har olika åsikter. Jag tycker att man ska våga säga vad man tycker, men man måste alltid vara beredd att lyssna också. (…) När du har läst den här boken hoppas jag att du vet mer om varför du tror eller inte tror. Att tänka själv om din tro gör din tro stadigare och att lyssna på vad andra tror gör att du inte blir för stadig.”

Byggnadsställningar

Kan tron på Gud bli för stadig? Joseph delar bilden av en byggnadsställning. I Sverige har vi byggnadsställningar av stål och metall, väldigt starka – och väldigt stela. I Japan använder man bambu som också är jättestarkt, men dessutom smidigt. I Japan kan det blåsa väldigt mycket och då svajar höghuset lite fram och tillbaka. Hade byggnadsställningen då varit av stål hade höghuset krockat mot ställningen och gått sönder, men bambuställningen anpassar sig efter byggnadens rörelser och håller kvar huset utan att det skadas.

Så ska det vara med gudstänk också, menar Joseph. Det ska vara starkt nog att hålla uppe din tro när det stormar, men samtidigt måste ditt gudstänk inte bli för stelt, för då kan det förstöra själva tron.

– I boken vill jag göra skillnad på att lära känna Gud och att förstå Gud. Vår relation till Gud måste vara levande och inte kvävas av teologiska strukturer runt omkring.