Forskaren kartlägger psalmernas väg

Hur låter psalmer för vår tid? Det var frågan som låg till grund för den licentiatuppsats som Karin Karlsson presenterade 2011. Där undersökte hon de nya psalmerna som gavs ut 2006 som ett tillägg till Den svenska psalmboken 1986.

– Det var ett stort men väldigt intressant arbete. Inte minst var det spännande att se hur texterna förändrats, hur nya teman som är mer vardagsnära tillkommit och hur ett nutida språk har ersatt ­ålderdomliga och för vår tid svårförståeliga uttryck, säger hon.

Undvika exkluderande språk

Ambitionen var att göra en psalmbok som skulle bli en psalmbok för alla. Det fanns en strävan efter att skapa psalmer som tar upp nutidens frågor och var inkluderande och könsneutrala. En annan ambition var att undvika ett språk som exkluderade de ovana kyrkobesökarna.

Karin Karlsson tycker att man lyckades ganska bra. Texterna är mer inkluderande och öppna och tar upp aktuella ämnen som fred, miljö och samlevnad. Men fortfarande finns en utvecklings­potential. Det är viktigt att fortsätta jobba med inkluderande språk och uttryckssätt för att få alla gudstjänstbesökare att känna sig delaktiga i församlingssången oavsett ålder, kön eller etnicitet, säger hon.

Uppsatsen utgör underlag för den fjärde delen av Psalmernas väg som är ett kommentarverk till Den svenska psalmbokens alla psalmer där varje psalm får sin beskrivning av text, melodi, historia och framväxt. Kärntruppen i detta projekt var PO Nisser, Inger Selander och Hans Bernskiöld, och Karin Karlsson skrev alltså det fjärde bandet.

Ibland verkar det bli en spänning mellan psalm  och mer modern lovsång, vilket jag inte tycker att det behöver vara.

På bordet hemma i lägenheten i Kungälv ligger de fyra banden upplagda. Vid en snabb titt inser man vilket enormt jobb Karin Karlsson har lagt ner i sitt forskningsarbete. Men det har inte avskräckt henne från att fortsätta. Tvärtom gav det mersmak och hon fortsätter nu med andra delen av Psalmer och sånger med tillägg, den del som följer efter den ekumeniska delen med 325 psalmer, som är gemensam för flertalet psalm- och sångböcker.

Webb-baserad variant av psalmboken

– Det är ett väldigt spännande arbete som kommer att få ta den tid det tar. Jag insåg ganska snart att det nog inte blir möjligt att ge ut resultatet i bokform, det blir alldeles för dyrt. Men jag tänker att man kanske skulle kunna göra en webb-baserad variant. En förhoppning är att arbetet ska komma Equmeniakyrkan till gagn. Kanske kan församlingarna ha glädje och nytta av det vid val av psalmer och sånger för gudstjänsten.

Psalmböckerna är en rik skatt, men en uppföljning tre år efter att Psalmer och sånger gavs ut visade att en del psalmer och sånger sällan eller aldrig sjungits. Kanske hade de blivit föråldrade eller glömts bort – vilket Karin Karlsson inte tycker är så konstigt.

Texterna projiceras ofta på bildskärm

Psalmerna och sångerna i tryckt form har sina fördelar men i dag används inte psalmböckerna lika mycket som förr. I stället projiceras texterna ofta på en bildskärm, och gamla psalmer får ge plats för mer nyskrivet material.

– Församlingssången fyller en viktig funktion i gudstjänsten och därför är det viktigt att alla kan delta. Ibland verkar det bli en spänning mellan psalm och mer modern lovsång, vilket jag inte tycker att det behöver vara. Bibeln är den viktigaste källan såväl för gamla som nya sånger och psalmer, både för Lutherpsalmer och lovsånger, fast form och stil skiljer sig åt.

Piano självklart till vissa sånger

Karin Karlsson, som själv är kantor, ser med viss sorg på att orglarna används allt mindre, ­eftersom den stöder sången så bra. Men till vissa sånger är piano alldeles självklart, menar hon,

Den givna frågan till en som har lagt ett så stort antal psalmer under luppen som Karin Karlsson gjort blir naturligtvis: Vilken är hennes egen favoritpsalm?

– Svårt att välja en, men så här när våren närmar sig blir mitt val 817 Världen som nu föds på nytt, en psalm fylld av glädje och tillförsikt både i text och melodi.