Författaren Per Arne Dahl. Foto: Argument Förlag
”Jag var främling, och ni tog emot mig”, står det på ett av försättsbladen till Per Arne Dahls bok – med en hänvisning till Matteusevangeliet 25:35, förstås. Vart har det bibelordet tagit vägen i skandinaviskt samhällsliv de senaste åren?
Fakta: BOK
Gästfrihetens kraft
Per Arne Dahl
Översättning: Ulla-Stina Rask
Argument förlag
När Per Arne Dahl, tidigare biskop i Tunsbergs stift i Norge, ännu tidigare Stortingets egen präst, bestämde sig för att utforska den kristna gästfriheten i bokform pågick fortfarande pandemin – i Norge kom boken ut 2021 – och mycket av det som församlingar och enskilda hade sett som självklart i många år hade snabbt blivit begränsat. Ingen visste hur länge restriktionerna skulle bli kvar. Men redan innan dess hade det norska samhället, liksom det svenska, förändrats mycket sedan den stora flyktingvågen 2015.
Tittar på gästfriheten
I Norge är Per Arne Dahl en författare som läses långt utanför kyrkliga sammanhang. När han börjar med att berätta om sina föräldrars och släktingars sätt att bygga en hemmiljö och om hur olika vuxna som han träffade under sin uppväxt påverkade honom undrar jag ändå om jag inte har hamnat i ytterligare en trevlig kyrklig bok om hur fint vi har haft det och om hur fina och självuppoffrande människor som fanns i församlingarna förr. Det behöver inte vara dåligt, och i Norges 1900-talshistoria finns ju ständiga referenser till ett krig som vi i Sverige slapp. Men jag borde ha förstått att en som har upplevt attentaten på Utøya och i centrala Oslo som den norska riksdagens egen präst har mycket mer att berätta. Han tittar på gästfriheten ur många olika vinklar och tar hjälp av författare, trubadurer, församlingsbor och sina egna barn för att verkligen tänka efter på allvar. Var finns gästfriheten i julen, påsken och pingsten? Hur påverkade han själv Jesu inbjudan till alla när han tog ställning i en laddad fråga? Kan man vara kristen och bortse från att ens hemland, sammanhang och församling stänger så många människor ute?
Referenser till norksa förhållanden
Det blir många referenser till norska förhållanden och norsk politik, men det gör också resonemangen ännu mer verkliga och påtagliga, och några direktöversatta ord som är ovanliga i svenskan blir som festballonger.
Han betonar också att den som bjuder in måste vara redo inte bara att vara generös utan dessutom att ta emot gästen och ta emot den möjlighet till förändring som varje nytt möte innebär. Bokens uppfordrande undertitel – om att se andra än bara sig själv – kanske får någon att sucka, men den är sann.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR