God översikt över USA:s religiösa landskap

Karin Henrikssons USA och Gud har således kommit i rätt tid. Samtidigt är det en skrift som länge kan stå kvar i bokhyllan.
Henriksson ger en god översikt över det religiösa landskapet i USA. Hon hänvisar bland annat till studier av Pew-institutet. Texten är komprimerad och känns ibland nästan som att läsa ett kompendium. Men som referenslitteratur är boken värdefull. 
Evangelikaner och fundamentalister spelar större roll i debatten än hur de motsvarar andelen av befolkningen. Något som antyds – men borde ha utvecklats mer – är att liberala kristna kan stötas bort av fundamentalisters agerande. Deras abortmotstånd har nu vidgats till att även omfatta överblivna ägg från provrörsbefruktningar. Dessutom är de emot subvention av preventivmedel. Henriksson påpekar det paradoxala i att många av dem samtidigt är för dödsstraff.
Katolska kyrkans sexskandaler har lett till att alltfler börjat lämna den. Detta gäller särskilt traditionella katoliker med rötter i Italien och Irland. I stället har nu kyrkan fått ett tillskott från latinamerikanska invandrare. Amerikanska muslimer fick det tufft efter 11 september 2001 – något som nu börjat klinga av. Även om kända svarta (som Muhammed Ali) konverterat till islam är fortfarande få afroamerikaner muslimer. 
Henriksson går också igenom amerikanska rörelser som Amish och mormoner. Fortfarande har amerikaner svårt att tänka sig en mormon som president. På senare år har dessutom urbefolkningen börjat värna sitt kulturella arv. Man har bland annat motsatt sig exploatering av markområden, som enligt deras tro är heliga.
Det finns politiker med dubbla religiösa identiteter. Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris har till exempel en baptistisk far men en hinduisk mor. Republikanen Nikki Haley är uppväxt i en sikhisk familj. Trots att hon nu är metodist besöker hon ibland också sikhiska tempel.
Sammanfattningsvis kan man säga att evangelikaner och mormoner oftast är republikaner. Liberala kristna, svarta och judar är som regel demokrater. Detsamma gäller så kallade nones, det vill säga de som inte bekänner sig till någon religion alls. Hur muslimer kommer att rösta beror till stor del på partiernas syn på Gazakriget.
Sekulariseringen har inte nått lika långt i USA som i Europa. Men den pågår. Tyvärr finns ett korrekturfel i boken. På bakre omslagets insida påstås att yngre oftare än äldre tillhör religiösa samfund – tvärtemot vad som sägs i brödtexten. Förlaget medger att detta är fel och man bör snarast göra en rättelse – till exempel i form av ett insättsblad.