Köksbordsteologi för kristna föräldrar

– Genom att lyfta fram sådant som vi själva hade behövt och behöver påminna oss om som föräldrar, vill vi verka för mer äkta, starka och hela familjer. Själva är vi långt ifrån perfekta, men med våra erfarenheter som kristna föräldrar vill vi försöka dela med oss av det vi funnit på vägen i vårt föräldraskap, säger Jeanette ”Nette” Ingemarson.

Hon är journalist och driver tillsammans med sin make podden Föräldrapeppen och fick i det sammanhanget frågan om det inte var dags för en bok på temat. Tanken blev till verkstad i samtalen med pastorn Maria Furusand.

De betonar att bokens innehåll gäller för familjer med barn i alla åldrar, att det inte är för sent när barnen har växt upp.

– Boken är för alla som har unga i sin närhet; stressade småbarnsföräldrar, de som har tonåringar, unga vuxna eller barnbarn, säger Nette.

Inte tänkt att stå i bokhyllan

Maria Furusand påpekar att bok­en inte är tänkt att stå i bokhyllan.

– Vår önskan är att den ska ligga framme på köksbordet, på toan, i handväskan, någonstans där du kan läsa en bit ibland.

Vår önskan är att den ska ligga framme på köksbordet, på toan, i handväskan, någonstans där du kan läsa en bit ibland.

Författarnas önskan om att göra innehållet lättillgängligt måste man säga har lyckats. Guide till den perfekta familjen har fem tydliga kapitel som vart och ett håller sig till ämnet. Den är gjord med en luftig layout och bjuder på omväxlande läsning.

Där finns exempel ur författarnas egna och andras liv, deras barns reflektioner och männens berättelser. Här finns även en del fakta, historia och bibelreferenser. Varje kapitel avslutas med en dos ”köksbordsteologi” men utan förnumstiga pekpinnar.

Inte vara perfekt

Det ges utrymme åt det jobbiga och handlar mycket om att inte vara perfekt. Orkar och hinner man inte läsa hela så kan man läsa delar lite då och då.

– Vi har också skrivit om när det inte blir som man har tänkt, när barnen valt att inte dela tron. Där kan mor- och farföräldrar spela en jätteviktig roll. När tonåringen väljer bort Jesus vill vi ge hopp, uppmuntran och tröst, ­säger Maria.

– Vi vill inte skapa dåligt samvete. Inte deppa ner, snarare peppa upp om hur vi kan hantera både svårigheter och härligheter, tillägger Nette.

Båda författarna delar med sig av sina tankar och erfarenheter, men även andra människor berättar om känsliga och ganska privata saker. Familjerna har varit mycket delaktiga i processen. Alla involverade har fått läsa innan boken trycktes.

– De är stolta, vi har varit noga med att ingen ska känna sig uthängd, säger Maria.

Känslosamt att göra intervjuerna

Nette Ingemarson tycker det har varit en rikedom att få göra intervjuerna, men också känslosamt.

– Det sätter i gång mycket ­tankar om hur man kan jobba med det här framåt i livet. Jag har blivit omtumlad själv, säger hon.

Skrivandet har gått ganska snabbt. Arbetet startades hösten 2022 och intensifierades under våren. Lagom till sommarens kristna konferenser fanns ”Guide till den perfekta familjen – finns den?” färdig.

– Vi började ju inte från scratch. Vi hade kunskap och erfarenheter med oss både från podden och genom att vi båda åker ut och föreläser och har föräldraträffar, berättar Maria.

Responsen hittills har varit ­positiv, både från läsare och från Libris förlag som är utgivare.

– Det skulle vara fantastiskt om församlingar köpte boken till sina familjer och gemenskapsgrupper för att samtala utifrån, säger Maria Furusand.

Utdrag ur Den perfekta familjen första kapitlet

’’ En typisk söndag i en kyrka: De äldre fikar vid sitt bord, singlar vid sitt. Barnfamiljer tar en ”ståkaffe” i kyrkans lekrum och tonåringarna kommer inte ens på gudstjänsten. Eller? Hur skapar man en kyrka där människor i olika generationer möts på riktigt, för att på så sätt smittas av varandras tro och gudsrelation genom alla livets faser? Det är lätt att fastna där olika omfattande ålders­gruppers intressen krockar, och mötet mellan generationerna blir då enbart en kamp om uttryck i stället för att vara den där stora gemenskapen vi drömmer om.

Ibland gör vi dessutom tron till något så privat att man inte ens pratar om den i familjen. Det är så lätt att samtalen i stället handlar om kyrkan och verksamheten än om tron, även under kyrkfikat. Och som förälder är det inte ovanligt att hamna i diket att vara aktiv i kyrkan, ställa upp praktiskt och se till att sällan missa en söndagsgudstjänst, men däremot missa att prata om Gud hemma. Tron finns med som ett tyst antagande, i kommentarer eller samtal kring kyrkan och i aftonbönen, inte mer än så.

Att prata om tron, om Gud, Jesus och den helige Ande, behöver inte vara så svårt som vi ofta gör det till. Det finns ingen anledning att sätta allt vårt hopp till att kyrkan anställer en barn- eller ungdomsledare som kan sköta trosfrågorna så att vi föräldrar inte behöver göra det.

I stället kan vi låta tron ta en naturlig plats i våra liv och i våra hem. Vi behöver inte alltid ha svar på tal eller en bibelvers redo. Det räcker med att lyssna, fråga och dela något utifrån sig själv. Eller kanske söka svar tillsammans. Att dela tron handlar just om att dela och att få ta del av de tankar om liv och tro som finns hos barnen. ­Tillåt därför om det blir rörigt ­eller inte blir som du tänkt, och var beredd på ett möte med Jesus mitt i allt."

COPYRIGHT: LIBRIS MEDIA