Kom inte med för många grytor!

Genast kom vänner och grannar med hemkokt mat i olika grytor, vilket gjorde att köket snart svämmade över av mat som ingen orkade äta.

De som kom med maten tyckte nog själva att de var väldigt snälla. Kanske någon till och med tänkte på Jesusorden i dagens text. De trodde verkligen att den drabbade familjen ville ha hjälp med ett mål mat, men i själva verket ville den få sörja i lugn och ro.

Kan känna igen mig i okänsligheten

Även om den amerikanska tv-serien är lite väl överdriven, och, ja, lite väl amerikansk, så har just det här avsnittet en poäng. Jag kan känna igen mig i den här okänsligheten. Som när jag kände min plikt som pastor och gick hem till en nybliven änka, men blev ivägkörd av en dotter som ville värna om sin mamma. Eller när jag som nummer 37 den dagen frågade en kroniskt sjuk hur han mådde. Han ville verkligen inte prata mer om det.

”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” Det låter så genialt enkelt och självklart. Det är ju bara att känna efter vad jag själv vill och så göra just det mot en ­annan.

Vi är ju så olika

Men det är verkligen inte enkelt! Vi är ju så olika vi människor. Själv kanske jag skulle vilja ha hjälp med att klippa gräset, medan min granne ser just gräsklippningen som den enda meningsfulla motionen den veckan. Själv kanske jag skulle vilja ha skjuts till kyrkan, medan en annan vill njuta av promenaden dit. Själv kanske jag vill sitta ensam hemma på söndag eftermiddag och titta på den där fåniga tv-serien, medan en god vän nära nog längtar livet ur sig efter att bli inbjuden till fika.

Så hur ska jag veta? Hur ska jag kunna leva efter detta Jesusord utan att såra och störa och stöta bort?

Handlar över huvud taget inte om mig

Undrar om inte själva temat för denna söndags texter kan vara till hjälp: ”Medmänniskan”. Fokus ligger inte på mig och min vilja att vara behjälplig och vara till nytta. Det handlar inte om varken min pliktkänsla eller mitt behov av att visa mig god. Det handlar över huvud taget inte om mig.

Det är den andres önskan och vilja och behov som står i cent­rum. Men hur ska jag kunna veta något om det? Ja, ett smart sätt är ju faktiskt att helt enkelt fråga.

Den blinde vid vägkanten

Att smaksätta dagens text med Lukas 18:41 är ett bra recept. Det handlar om den blinde vid vägkanten som högt ropar till Jesus om förbarmande. Han måste ha hört talas om hur Jesus gjorde under och nu vill han av hela hjärtat kunna se igen. Klart att Jesus med sin profetiska gåva måste ha begripit det. Han borde förresten ha förstått det även utan profetisk gåva. Och ändå frågar han: ”Vad vill du att jag ska göra för dig?”

Så fortsätt för all del att följa Jesu uppmaning i dagens text. Men kasta dig inte alltid huvudstupa iväg, utan försök att ta reda på vad din medmänniska verkligen vill.

Rune W Dahlén
pastor och fd högskolelektor